Både bra och dåliga – ungas uppfattning om polisen speglas i en färsk licentiatuppsats.
Ungdomar vill att det ska finnas poliser, men de är ofta kritiska till polisens agerande och enskilda tjänstemän. Det är några av slutsatserna i en färsk licentiatuppsats.
Kultursociologen Charlotte Lebeda Henriksson är lärare på polisutbildningen vid Linnéuniversitetet och undervisar blivande poliser om ungdomskultur. Nyligen publicerade hon sin licentiatuppsats med titeln: ”Barns och ungdomars bilder av poliser – en studie i två lokala sammanhang”.
– Upprinnelsen var att jag i mitt arbete märkte att studenterna hade många uppfattningar om hur ungdomar är. I stil med att de som hittar på en massa skit är negativa till polisen och de som anses laglydiga är positiva till poliser. Men enligt min erfarenhet stämmer inte denna förenkling, säger Charlotte Lebeda Henriksson.
Hon fortsätter:
– Jag hade ingen aktuell forskning att hänvisa till och kände att jag måste göra något själv.
I en förstudie konstaterar hon att redan små barn som är mellan fem och tolv år gamla har en tydlig bild av polisen, en bild som ofta är positiv. Sedan händer något och i tonåren ändras för många den positiva upplevelsen av polisen och förbyts till motsatsen. Den äldsta gruppen, unga mellan 17 och 22, har generellt en mer differentierad uppfattning om poliser.
Förstudien, som hon inledde arbetet med licentiatuppsatsen med, genomförde Lebeda Henriksson med hjälp av polisstudenter. Resultatet använde hon för att utforma en enkät. Enkäterna nådde 1 945 barn och unga i åldrarna 10–22 år, samtliga bodde i Karlskrona eller Landskrona – två städer med mycket, socialt sett, olika befolkningssammansättning. Barn och unga vid 35 grundskolor och elva gymnasier deltog. Enligt forskaren täckte hon därmed in ett vitt spektrum av socioekonomiska grupper.
– Det intressanta var att synen på poliser inte skilde sig så mycket åt mellan ungdomar med helt olika bakgrund. Det enda tydliga var att fler unga invandrarkillar i Landskrona hävdade att poliser är rasister.
Lebeda Henriksson noterade också att många unga, speciellt i Landskrona, berättade om hur invandrarungdomar ofta stoppades av polisen.
– Men när de tog del av enkäten var det inte alls lika många som skrev att sådant hänt dem, det kan vara något som man blir upprörd över och för vidare, men som i många fall inte har verklighetstäckning.
Hela studien är uppbyggd på sorteringsbegreppen föreställning, erfarenhet och förväntan. En av Charlotte Lebeda Henrikssons slutsatser är att föreställningarna i många fall inte stämmer överens med informanternas erfarenheter.
– Ganska vanliga föreställningar, speciellt bland de yngre tonåringarna, var att poliser är lata, gärna tar i med hårdhandskarna och stoppar ungdomar för att provocera.
– Men i enkäterna kommer sådant inte alls fram lika ofta. Många unga är också väldigt nyfikna på polisyrket och vill själva bli poliser, både killar och tjejer.
