För att komma in i Södertörns tingsrätt, som lagmannen Petra Lundh är chef över, måste man passera en säkerhetskontroll av samma slag som inför en flygresa.
En nagelsax fattigare möts jag av en leende Petra Lundh, som på välbevarad skånska ursäktar sig för att hon är två minuter sen, och raskt lotsar mig via kaffeautomaten till sitt spatiösa tjänsterum.
Hon ingår i nätverket Hilda, som vill öka antalet kvinnliga chefer inom rättsväsendet, och hon framhåller gärna att hon trivs i ledarrollen. Stolt berättar hon bland annat om tingsrättens satsningar på kvalitetsutveckling, exempelvis när det gäller tolkar.
– Vi försöker att alltid använda rättstolkar som vi bokar direkt. Och är förhandlingen mer än en halv dag bokar vi två tolkar, så att de kan bytas av. Det är viktigt att de också har bra arbetsvillkor, säger hon.
Petra Lundh fick smak på chefsrollen när hon var kanslichef för Göteborgskommittén. De var sju-åtta anställda med ett tungt uppdrag: att granska bland annat polisens arbete i samband med Göteborgskravallerna. Det är inte enda gången hon skärskådat polisens insatser. 1999 var hon utredningssekreterare i den tredje generationen av den kommission som gick igenom hela Palmeutredningen. Och efter mordet på Anna Lindh var hon med och utvärderade personskyddet för den centrala statsledningen. Allvarliga brister i ledning och styrning går som en röd tråd genom de tre historiska polisiära händelserna hon fått närmare inblick i, berättar hon.
Petra Lundh
Ålder: 52 år
Familj: Fyra döttrar och maken Lars-Gunnar Lundh, som är lagman för Norrköpings tingsrätt.
Bor: I villa i Lännersta i Nacka kommun. Uppvuxen i Kristianstad. Flyttade till Stockholm efter studenten.
Aktuell som: Särskild utredare, med uppdrag att föreslå hur den grundläggande utbildningen till polisman kan omformas till en högskoleutbildning.
Beskriver sig själv som: En nyfiken och lyhörd tävlingsmänniska som tycker att det är väldigt roligt med nya uppdrag.
Fritid: ”Jag springer och har spelat en del golf, men inte just nu. Jag umgås med familj och vänner, läser böcker. Deckare gillar jag – fastän jag ser en del på dagtid.”
Gillar inte: När någon sitter med armarna i kors och gnäller.
Petra Lundh har cirka 230 medarbetare på tingsrätten, som ansvarar för ett område i södra Stockholm med över 630 000 invånare. Hon är också ordförande för Överklagandenämnden för högskolan.
– Där hanterar vi ärenden med studenter som fått nej när det gäller till exempel tillträde, tillgodoräknanden och examen, plus vissa anställningsärenden, förklarar hon.
Utredningsuppdragen har varit flera. Förra året presenterade Petra Lundh, på dåvarande justitieministern Beatrice Asks uppdrag, förslag om en uppdelning av grova narkotikabrott i grova och synnerligen grova. Tanken var att förändringen skulle träda i kraft 1 juli i år, men förslagen bereds ännu av regeringskansliet.
– Så där är det ofta, att det drar ut på tiden.
Stegen är ibland många och långa från ett utredningsförslag till ett eventuellt förverkligande. Inte minst om det som nu handlar om att sjösätta en ny polisutbildning, med tillhörande antagningssystem. 2008, förra gången frågan utreddes, föreslogs en treårig högskoleutbildning, men planerna skrinlades.
Nu har Petra Lundh och utredningssekreteraren Frédérique Lémery till 15 april på sig att leverera sina förslag. Detta i samråd med en expertgrupp samt en parlamentarisk referensgrupp med en representant vardera från riksdagspartierna.
– Det är alltså inte en fråga om det ska bli en högskoleutbildning, för där har regeringen redan satt ner foten. Det är hur det ska gå till vi jobbar med.
I skrivande stund är utredningen inne i en intensiv insamlingsfas, då Petra Lundh och Frédérique Lémery bland annat träffat Polisförbundets styrelse samt rest Norden runt för att ta del av grannländernas erfarenheter av att omvandla sina polisutbildningar till högskoleutbildningar.
– För Sverige är sist ut, konstaterar Petra Lundh.
I utredningsuppdraget ingår bland annat att ta fram förslag på en examensbeskrivning.
– En stor och viktig fråga är hur vetenskaplig grund ska säkerställas. För all högskole- och universitetsutbildning ska ju byggas på vetenskap och beprövad erfarenhet.
När det gäller juridik och kriminologi med mera finns redan den grunden. Men hur får man då till vetenskapligheten i mer polisspecifika ämnen och praktiska moment av utbildningen som saknar relevant forskning att bygga på? Utmaningen i uppstartsfasen handlar enligt Petra Lundh till stor del om hur man akademiskt ska värdera den kunskap som de erfarna polislärarna besitter, för att sedan successivt få igång utbildningar på masternivå samt på forskningsnivå.
-Hela processen att få fart på forskningen tar lång tid och kräver att man tänker i strategier omkring det för att få till en stabil grund.
Förutom de nordiska exemplen tittar man bland annat noga på vad som fungerat – och inte fungerat – när sjuksköterskeutbildningen omvandlades till högskoleutbildning samt på Försvarshögskolans motsvarande resa, som Frédérique Lémery varit en del av.
Där har man, precis som polisutbildningen kommer att behöva, satt upp specifika antagningskrav och använder sig av en säkerhetsprövning och lämplighetstester för att gallra bland de sökande. När det gäller antagningen framgår det även av direktiven att utredningen ska söka bidra till förbättrad jämställdhet och mångfald inom kåren. Hur detta skulle kunna gå till är dock än så länge oklart.
Ett annat påtagligt vägval Petra Lundh har framför sig, som hänger tätt samman med antagningskraven, är dimensioneringen av antal platser. För studenter på en fristående högskoleutbildning är på intet sätt garanterade jobb efter examen. Ska man ta in fler än vad som behövs? Och i så fall med vilken marginal? Att utbildningen är kostsam gör denna avvägning extra delikat.
– Sen ska vi också enligt direktiven föreslå hur en polisutbildning för specialister kan utformas. Hur skulle den kunna se ut om man då tänker sig att man har en annan studiebakgrund. Vad ska man läsa till för att bli polis?
Den 11 september, när Petra Lundh träffade Polisförbundets styrelse, förklarade hon att denna del av utredningen huvudsakligen handlar om att akademiker som vill bli poliser ska slippa läsa de delar av polisutbildningen man redan har i bagaget en gång till – helt i enlighet med högskolelagens regler – och inte om att skapa ett snabbspår som ger grundare kunskaper i de polisiära delarna än grundutbildningen, åtminstone inte vad hon kan se nu.
Regeringen vill gärna att den nya utbildningen ska sjösättas redan den här mandatperioden – alltså senast höstterminen 2018. Det ställer stora krav på utredningens upplägg och förankringsprocessen om det ska kunna gå i lås.
En sak är i alla fall solklar, enligt Petra Lundh. Om polisutbildningen blir en högskoleutbildning så kommer det, till skillnad från i dag, åter att gå att konkurrera om en plats på polisutbildningen utifrån resultatet på högskoleprovet.
– Det reglerar högskolelagen.
