Omorganisationen kan innebära dödsstöten för polisens trafiksäkerhetsarbete. Det befarar polisforskaren Stefan Holgersson som just färdigställt studien ”Polisens fortsatta trafiksäkerhetsarbete”.

Omorganisationen kan innebära dödsstöten för polisens trafiksäkerhetsarbete. Det befarar polisforskaren Stefan Holgersson som just färdigställt studien ”Polisens fortsatta trafiksäkerhetsarbete”.

Livsstilskriminella och goodwill kommer i framtiden att uppta polisernas tid på trafiksäkerhetsarbetets bekostnad. Stefan Holgersson tror att detta är en ofrånkomlig följd av att den gamla ordningen med renodlade enheter som jobbar med trafikfrågor nu ersätts av en lösning som medför att andra krav kommer att konkurrera ut trafiksäkerhetsarbetet.
– Det går inte att studera trafiksäkerhetsarbetet utan att komma in på omorganisationen. Den har visat sig vara synnerligen problematisk för det som var trafikpolisen, säger Stefan Holgersson.

I dagarna lämnar han sin rapport till Trafikverket. Som första redaktion har Polistidningen tagit del av innehållet och de slutsatser som bitvis beskriver en mörk framtid för trafiksäkerhetsarbetet. Enligt Stefan Holgersson finns det ett inbyggt dilemma i det faktum att så kallade medborgarlöften ska ha stor betydelse för polisens arbete i lokalpolisområdena.

– Poliserna kommer att arbeta i trafiken med trafiksäkerhet, med goodwill och med trygghetsskapande åtgärder.

Vad gäller trafik hänvisar Holgersson till att flera medborgarundersökningar visar att befolkningen i första hand vill se åtgärder mot buskörning vid skolor. Mindre populärt är hastighetskontroller på landsväg.

– Samtidigt kanske sådana kontroller ur ett strikt trafiksäkerhetsperspektiv är mycket mer effektiva. Men polisen kan lockas att satsa resurserna där de syns och uppfattas som något positivt. Hastighetskameror kan inte helt ersätta poliser, de kollar ju bara farten, är stationära och går att undvika.

Ett annat exempel är arbetet med livsstilskriminella som kan begå ett stort antal inbrott i samma område.

– Det gör folk upprörda, man vill se krafttag. Då kan det verka provocerande att poliser står med laser på en 70-väg där det inte sker inbrott.

Stefan Holgersson tycker att det är märkligt att politikerna inte kräver större resurser till trafiksäkerhetsarbetet med tanke på antalet döda och skadade som olyckorna resulterar i.

– Det är naturligt med upprördheten vid terrordåd. Men man glömmer att det dör och skadas många i trafiken och vad gäller trafiken känner vi till metoder som drastiskt skulle minska antalet tragedier.

”En mycket infekterad fråga”

Enligt Polismyndighetens egen översyn kommer en av fem trafikpoliser med specialkompetens att ha slutat om fem år.

Det är Lena Tysk, chef för Utvecklingscentrum Mitt, som skrivit ”Slutrapport översyn av polisens trafikverksamhet”. Omorganisationen

berörs inte i rapporten.

– Det var en avgränsning i mitt uppdrag. Trafikpolisens placering i den är en mycket infekterad fråga. Jag vill ändå peka på att trafiken bara nämndes i förbifarten av genomförandekommittén. När allt landat tror jag dock att det blir bra.

Men Lena Tysk säger sig vara mycket oroad över tappet av poliser med specialistkompetens inom trafik – en situation som hon klandrar den tidigare högsta polisledningen för.

– Man har inte klarat av att blicka framåt. Jag tror faktiskt att nollvisionen och andra politiska krav har varit okända för delar av ledningsnivån, inte alla. Trafikpoliserna själva är däremot kunniga och har länge sett problemen.

– Samtidigt måste alla förstå att vi har krav från EU på oss, krav som inte är förhandlingsbara. I regionerna måste man få styrningen att fungera och leverera.

Oavsett vem som gjort mest fel, hur ska läget förbättras?

– Genom bättre styrning, smidigare och snabbare utbildning i kortare block och tätare samverkan med Trafikverket och deras kontakter inom forskningen. Dessutom måste specialister och bilinspektörer som slutar ersättas. Annars drabbas vi av en inlåsningseffekt, en negativ spiral då ingen vågar söka sig till trafiken.