Kvinnliga poliser toppar listan på yrkesgrupper som ökat mest i antal sjukfall de senaste åren. Kombinationen av dubbelarbete och en pressad organisation är en förklaring tror nationella huvudskyddsombudet.

Kvinnliga poliser toppar listan på yrkesgrupper som ökat mest i antal sjukfall de senaste åren. Kombinationen av dubbelarbete och en pressad organisation är en förklaring tror nationella huvudskyddsombudet.

– Arbetsbelastningen är för hög och återhämtningen för dålig, säger Emma Cronberg, nationellt huvudskyddsombud.

Sjukskrivningarna bland yrkesgrupper med eftergymnasial utbildning har ökat mer mellan 2012 0ch 2014 än vad de gjort tidigare år visar siffror från Försäkringskassan. Poliser totalt ligger femma på listan. Men medan männen följer snittet i antal sjukfall ligger poliskvinnorna en bra bit över snittet och står för den kraftigaste ökningen.

Tidigare i höst träffades representanter för polisen från arbetsgivaren, skyddsorganisationen och facket tillsammans med Arbetsgivarverket för att analysera och diskutera sjuktalen inom kåren.
– Det jag kunde se då var att det är de äldre kvinnorna, medelålders kvinnor, som drabbas. Det är en oroväckande trend som inte bara kan skyllas på att det är barnafödande och graviditet, säger Emma Cronberg.

Antalet sjukskrivningar på grund av psykiska problem är en orsak till den generella ökningen bland högutbildade enligt Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan. Men här är inte polisen representativ.
– Där ligger till exempel socialsekreterare mycket högre. Poliser har fortfarande blandade orsaker och sjukskrivningar på grund av besvär i rörelseapparaten eller skador är också vanliga. Det är också vanligt med sjukskrivning i samband med graviditet, säger han.

Emma Cronberg påpekar att det är långtidssjukskrivningarna som ökar mest och det bekymrar henne. Hon säger också att arbetet med att få ned sjuktalen blir eftersatt när man inom polisen har så fullt upp med operativa frågor och frågor relaterade till omorganisationen hela tiden. Frågor som den att få träna mer på arbetstid faller bort. Något som kanske är viktigare för just kvinnor som tar huvuddelen av hushållsarbetet efter arbetstid. Kvinnor hoppar också enligt henne i större utsträckning av ingripandeverksamheten. Kanske för att de inte orkar.
– Arbetsgivaren måste ta sitt ansvar för att arbetstagaren tillmötesgås efter sina förutsättningar, säger Emma Cronberg.

”Jag vill ju jobba, men då måste jag träna”

Arbetsskadade Malin Beigrund vill gärna komma tillbaka till IG-verksamheten. Men det behövs mycket rehabträning och den får hon inte göra på arbetstid.

– Man tycker ju att en skada man fått på jobbet borde man kunna få rehabilitera på jobbet, säger Malin Beigrund.
Förra sommaren smällde det till i axeln när hon skulle hålla fast en stökig person i polisbilen. Det tog ett tag innan Malin Beigrund skulle förstå att skadan, en broskring som lossnat i axeln, inte skulle läka av sig själv. Först hamnade hon hos en sjukgymnast som sade åt henne att träna, hon började jobba inne i stället för på IGV men när smärtan hängde i togs röntgenbilder och behovet av operation konstaterades.

Nu har Malin Beigrund opererats och i mitten på december är det tänkt att hennes sjukskrivning ska ta slut. Under tiden tränar hon regelbundet axeln för att få tillbaka styrka och rörlighet.
– Jag vill ju jobba. Helst på IGV. Men för att komma tillbaka måste jag träna axeln två till tre gånger i veckan i sex månader.
Enligt Malin Beigrund kommer hon, som det ser ut i skrivande stund, att få tillstånd att åka till sin sjukgymnast om behovet finns men inte gå ner i gymmet på polisstationen och göra sina övningar på maskinerna.
– Det känns ju så märkligt. Det tar ju massor av onödig tid att ta sig till sjukgymnasten bara för att göra samma sak som jag kan göra i källaren på jobbet