Grekiska polisen är extremt pressad, samtidigt uttalar FN kritik mot behandlingen av flyktingbarn. Polistidningen följde med Eurocops avgående president Anna Nellberg-Dennis till EU:s yttre gräns.
Grekiska polisen är extremt pressad, samtidigt uttalar FN kritik mot behandlingen av flyktingbarn. Polistidningen följde med Eurocops avgående president Anna Nellberg-Dennis till EU:s yttre gräns.
Innergården är full av flyktingar och utanför huvudentrén till polishuset i Kos slingrar sig en kö med de som väntar på att registreras med fingeravtryck och få det åtråvärda dokument som ger rätt att resa vidare inom Grekland och EU.
Anna Nellberg-Dennis, som också är Polisförbundets vice ordförande, är på plats för att skapa sig en egen bild av sina kollegors arbetssituation och läget vid EU:s yttre gräns.
I samband med en paneldiskussion säger hon:
– Alla som jobbar för att lösa den största flyktingkrisen i modern tid är hjältar i mina ögon. Jag är tacksam för att ni släpper in mig och visar en ärlig bild av verksamheten.
I väggarna som omgärdar polishusets gårdsplan finns insprängda celler med låsta gallerdörrar. Det är svårt att se detaljer men det är tydligt att utrymmena är överfulla av yngre män, men också av kvinnor och kanske barn eller ungdomar. En fot som sticker ut genom gallret ser inte ut att tillhöra en vuxen person. När de där inne märker att de är iakttagna gör de V-tecken i luften och börjar ropa hälsningar på bruten engelska.
En polis ställer sig emellan och påpekar att det inte är någon bra idé att gå fram:
– De är kriminella och kan bli upprörda om någon närmar sig, säger han.
Några dagar senare slår FN:s flyktingorgan UNHCR larm om förhållandena i cellerna. Där befinner sig flyktingbarn så unga som elva år inlåsta tillsammans med vuxna kriminella i en hälsovådlig miljö.
– Jag tror att den grekiska polisen gör sitt bästa i en kaotisk situation, men naturligtvis är det både oacceptabelt och sorgligt att speciellt barn behandlas så. Hela polishuset håller så låg standard att det omedelbart skulle ha dömts ut i Sverige, kommenterar Anna Nellberg-Dennis när hon får kännedom om FN-rapporten.
Men ännu är den inte offentliggjord och poliserna runt oss vill inte svara på fler frågor om vilka personerna är som sitter bakom galler. George Georgakakos, polischef på Kos, berättar i stället att ett av de största polisiära problemen i Grekland är att internet i övärlden inte har tillräcklig kapacitet. Den digitala registreringen av fingeravtryck fungerar dåligt och samma personer kallas fram gång på gång för att scanna handen. Proceduren tar runt 20 minuter, inte sällan slutar det med att allt måste göras om.
Längs sandstränderna och inne i staden står deras enkla friluftstält uppställda. Tält som byter invånare efter några dagar när den föregående ägaren fått sitt fall registrerat för att bege sig till det europeiska fastlandet. De flesta av dem kommer via Turkiets sydvästra kust som inte ligger många sjömil bort. Ändå rör det sig om en livsfarlig överfärd, ofta i primitiva gummibåtar som dras som pråmar efter större motorbåtar.
– Det handlar om enormt mycket pengar för den som organiserar överfarten. Efter några lyckade resor räcker pengarna till att köpa ett nytt hus, säger George Georgakakos.
Han berättar att varje plats i en båt säljs för runt 1 500 euro. Ofta är det ungdomar som ansvarar för överfarterna. Dels för att det inte riskerar lika hårda straff som vuxna, dels för att de lättare lär sig främmande språk och kan kommunicera hjälpligt med flyktingarna.
– Nyligen tog vi en ung kille med runt 100 000 euro, en mindre del av det han hade tjänat.
Gera Karakos, det grekiska polisförbundets president, nämner en annan typisk situation. Männen får ett erbjudande av smugglarna, ett erbjudande som de inte kan motstå. Om de hjälper till inför och under överfarten och kanske rentav själva tar den juridiska risken att styra båten får de ta med sina barn på resan.
– Speciellt syriska flyktingar utnyttjas så, de har svårast att säga nej.
Gera Karakos understryker att också de grekiska poliserna lider av stor press. Deras arbetstid är i vanliga fall 42 timmar i veckan, men nu beordras de att jobba extra utan övertidsersättning. Med en lönenivå på hälften eller en tredjedel av vad svenska poliser tjänar – trots att Grekland inte är billigt att leva i – måste många av dem dra in pengar genom sidojobb. Men det finns det liten tid för nu.
– Och detta är bara starten. Allt tyder på att flyktingströmmen kommer att öka. Jag tror att vi måste kämpa för att förhålla oss positiva, tänka att födelsetalen är låga i Europa och att vi behöver fler invånare, säger Gera Karakos.
