ANNONS:

 
 
 

Lenas ledare

"Vi ska inte ha
något A- och B-lag"

Lena Nitz, ordförande

 
 
 
Aprilnumret delades ut runt 13 april. Nästa kommer nummer 3 den 15 juni.Komplett ugivningsplan finns här.
 
 
 

Arkiv

Allvarliga brister i polisbilskörning äventyrar trafiksäkerhet och tillit

Publicerad 2016-01-13

Insänt I över ett decennium har vi påtalat brister i arbetsgivarens utbildningsansvar och en alltmer utsatthet för unga poliser som kör polisbil på vägarna. Det kan knappast vara förenligt med nollvisionen att låta denna utveckling få fortsätta. Det skriver Jörgen Lundälv och Christer Philipson.

  • I april förra året skadades sex ungdomar då de blev påkörda av en polisbil på Medborgarplatsen i Stockholm.
  • I juli omkommer en cyklist i 60-årsåldern efter att ha blivit påkörd av en polisbil i Sandviken.
  • I början av november omkommer en ung polis samtidigt som kollegan skadas allvarligt efter att polisbilen i hög fart kört av vägen i Västerbotten.
  • I januari i år blir två fotgängare påkörda av en polisbil på ett övergångsställe i Landskrona. En fotgängare omkommer och en skadas allvarligt.

Detta är några allvarliga fall som beskriver svåra personskador och dödliga skador i samband med polisbilskörning i Sverige. Utvecklingen är inte bara oroväckande utan helt förkastlig. Dessa tragiska händelser runtom i landet skapar frågor om våra polisers säkerhetsmedvetande bakom ratten.

År 1997 antog Sveriges riksdag den så kallade nollvisionen. Denna vision har sedan blivit känd och erkänd internationellt. Den är helt enkelt en ledstjärna för det nationella trafiksäkerhetsarbetet och den är synnerligen motiverad eftersom trafikskador är en av vår tids stora folkhälsoproblem. Rikspolisstyrelsen antog sin egen interna och nationella trafiksäkerhetspolicy år 2006 och 2007 medverkade för första gången rikspolischefen vid det årliga välkända trafiksäkerhetsseminariet i Tylösand. En viktig signal om polisens engagemang för trafiksäkerhetsarbetet i landet. Polisen, som inkluderar samtliga polismän och polisfordon i Sverige ska agera och fungera som en god förebild för trafikanter och medborgare.

Polisen i Västra Götaland införde 2006 en trestegsmodell för polisbilskörning. I den står följande att läsa: ”Den stegvisa utbildningen skall utgöra ett stöd för eleven som själv kan följa med och värdera sin egen utveckling mot utbildningens mål. Utbildningsplanen utgör en kvalitetsgaranti i arbetet med att utbilda nya poliser inom myndigheten. En personlig körbok kompletterar utbildningsplanen” .

Utbildningsmodellen med skaderapporteringsformulär FIMP (Frågor I samband Med Polisfordonsolyckor) har legat till grund för fortsatt utvecklingsarbete av förarutbildningen. Tyvärr har olycksutvecklingen och kostnaderna fortsatt i ökad omfattning och det är stor risk för att denna trend håller i sig om inget ytterligare görs för att minska olyckorna med polisfordon.

Det finns trots allt hopp om åtgärder för att skadeutvecklingen inom polisen ska kunna avta. Tidigare Rikspolisstyrelsen har presenterat dokument med skarpa åtgärdsförslag som vi hoppas bli verklighet. Därför menar vi att det nu inom en snar framtid krävs att fem skadeförebyggande åtgärder genomförs inom polisen.

En första åtgärd är en anpassad fordonspark  (lämplighetsval i stället för högprestanda val). Det krävs vidare att det anställs trafiksäkerhetssamordnare i varje region med mandat att följa upp skador och olyckor med polisfordon och vidta åtgärder mot förarbrister.

Databasen FIMP, som finns i Västra Götaland, måste införas nationellt och vara ett regionalt hjälpmedel för uppföljning och planering av utbildningsinsatser. Olyckor och skador måste följas upp med hjälp av systemet Driver and Vehicle Data Mana-gement System (DVDMS).

En sista åtgärd är att det införs en nationell haverikommission med förmåga att verka inom samtliga regioner som har till uppgift att följa upp polisfordonsolyckor.

Det är vår förhoppning att dessa presenterade förslag genomförs och därmed minskar riskerna för ytterligare tragik med polisfordonsolyckor i samhället. Om inte dessa åtgärder vidtas är risken uppenbar att tilliten till polisen och nollvisionen ytterligare kommer att skadas.

Jörgen Lundälv
Docent i trafikmedicin vid Umeå universitet
och docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet

Christer Philipson
Pensionerad polis
åren 1995-2008 trafiksäkerhetssamordnare
vid Polismyndigheten i Västra Götaland