Hur kan man på förhand avgöra vilka som kommer att passa bäst som poliser? Och vad kan få nyanställda poliser att vilja stanna i yrket? Det har forskaren Stefan Annell sökt svaret på.

Hur kan man på förhand avgöra vilka som kommer att passa bäst som poliser? Och vad kan få nyanställda poliser att vilja stanna i yrket? Det har forskare sökt svaret på.

Hur rekryteringen görs är en viktig fråga för många yrkesgrupper men extra betydelsefull inom polisen eftersom det är ett så slutet system. Den som antas till polisutbildningen kommer ju många gånger att arbeta för en och samma arbetsgivare under hela sitt yrkesliv.
– Det gör Polisen väldigt speciell. Både för individen och polisorganisationen är det intressant att veta vilka egenskaper som skapar bäst förutsättningar för att klara av och gilla polisjobbet, säger Stefan Annell, psykolog och forskare.

Stefan Annell jobbar till vardags på Rekryteringsmyndigheten men kan sedan hösten 2015 även titulera sig doktor efter att ha skrivit en avhandling om hur man kan urskilja de mest lämpade blivande poliserna bland de tusentals som varje år söker till polisutbildningen. Genom tre delstudier har han undersökt hur poliserna som antogs år 2008 har presterat och trivts under utbildningen och den allra första tiden på jobbet i relation till deras resultat i de olika moment som ingår i antagningsprocessen.

Resultatet visar att flera av stegen i den långa kedjan av test som ska gallra ut de bästa poliserna inte alltid gav det förväntade utfallet. Högre resultat på begåvningstestet visade sig exempelvis bara vara till fördel under studietiden men hade oväntat låga samband med arbetsprestation.

Konditionstestet visade sig, som Polistidningen tidigare rapporterat, dock ha samband med prestation under både utbildningen och i arbetet och även med de nya polisernas hälsa. Att ha bra flås är med andra ord gynnsamt av flera skäl.
– En trolig förklaring är att den med god grundkondition har lättare att hantera stress och snabbare kan återhämta sig efter påfrestande uppdrag.

En direkt konsekvens av Stefan Annells forskning är att intervjuerna som tidigare gjordes av psykologer och poliser i antagningsprocessens slutskede nu har kortats ner och blivit mer formaliserade.
– Intervjuerna var förr mer tidskrävande och gav inte ett tillräckligt objektivt beslutsunderlag eftersom det saknades en tydlig mall för dem. Nu är de mer likvärdiga.

Stefan Annell har genom sin forskning vidare kunnat visa att bemötandet av de nya poliserna i polisorganisationen är en nyckelfaktor för hur väl de kommer in i yrket under sitt första anställningsår. De som i sitt arbete fick återkoppling, möjlighet att utvecklas och hade rimlig arbetsbelastning trivdes bättre, var mer motiverade att ställa upp för Polisen och ville i större utsträckning vara kvar i yrket än de som upplevde att de saknade de förutsättningarna.
– Man bör därför inte bara titta på urvalsmetoderna vid antagningen till utbildningen utan även se vikten av goda arbetsförhållandena under den första tiden i yrket som en del i en hållbar rekrytering av poliser.

Anna-Karin Andersson
frilansjournalist