Det är förstås för tidigt att säga om ett bättre polisiärt arbete hade kunnat stoppa terrorattentaten i Bryssel.
– Men en brist på närpoliser har sannolikt gjort att terroristgruppen har kunnat utvecklas, säger Vincent Gilles, ordförande för ett av de belgiska polisfacken.
Det är förstås för tidigt att säga om ett bättre polisiärt arbete hade kunnat stoppa terrorattentaten i Bryssel.
– Men en brist på närpoliser har sannolikt gjort att terroristgruppen har kunnat utvecklas, säger Vincent Gilles, ordförande för ett av de belgiska polisfacken.
– När en sådan här katastrof inträffar tänker man ju som polis i första hand bara på att hjälpa befolkningen, säger Vincent Gilles ordförande i ett av de belgiska polisfacken, SLFP Police.
Han berättar att han just har träffat en kollega som har arbetat arton timmar i sträck med att ta hand om skadade och anhöriga på flygplatsen Zaventem.
Om inte attackerna hade inträffat igår, skulle polisfacket haft möte just i dag för att diskutera ett strejkvarsel. Polisstyrkan vid Zaventem har länge krävt förstärkning, och trots politiska löften inte fått den bemanning som man har krävt.
– Det är för tidigt att säga att vi hade kunnat förhindra attentaten om det hade funnits fler poliser i och runt flygplatsen. Terrorister som spränger sig själva är svåra att stoppa. Polisen i Zaventem har också redan innan krävt att man ska kontrollera resenärerna vid entréerna till hallarna. Men polisledningen har då bedömt att man bara förflyttar problemet, säger Vincent Gilles.
Ansvarsfrågan kommer förstås att diskuteras mycket under de kommande veckorna. Men enligt polisfackets ordförande är det knappast en nyhet att det saknas poliser i Belgien.
Den federala och den lokala polisen består sammanlagt av 40 000 personer. Det är exakt 4 700 för få, har facket räknat ut. Det beror på åtstramningar i den offentliga budgeten sedan 2010.
– Efter attentaten i Frankrike förra året insåg landets politiska ledning att poliskåren måste växa. Men det går för långsamt.
Vincent Gilles hävdar att den belgiska polisens främsta problem i kampen mot terrorismen är att polisen inte har tillåtits att utvecklas på lokal nivå.
– Närpolisen har inte alls fått de resurser som den har utlovats. Det är sannolikt att om det hade funnit fler poliser som hade en närmare kontakt med befolkningen, så hade inte en terroristliga kunnat växa som den har gjort i Molenbeek.
Däremot anser Vincent Gilles att samarbetsproblemen mellan olika poliskårer i olika delar av Belgien inte är ett stort problem i sammanhanget.
– Vi jobbar bra ihop idag, säger han.
Anna Trenning-Himmelsbach
frilansjournalist Frankrike
