Dagens polisutbildning är 2,5 år, inklusive 26 veckor aspiranttjänstgöring ute i myndigheten, som genererar lön.
Utredaren Petra Lundhs förslag är en treårig högskoleutbildning, som ger 180 poäng och en yrkesexamen, där 37,5 poäng utgörs av verksamhetsförlagd utbildning. (Det motsvarar en termin och en vecka.)
Utbildningen kan ”OM allt går på räls” bli verklighet 2018, sade Betty Rohdin, en av experterna i utredningen. Detta berättade hon vid en konferens* på polisutbildningen i Växjö, som hon basar över.
Betty Rohdin berättade även att den verksamhetsförlagda utbildningen inte är tänkt att generera någon lön. Det kommer heller inte bli något större överintag av studenter, eftersom utbildningen bedöms vara för kostsam för det.
Antagningen till utbildningen kommer respektive högskola att ansvara för. Lärosätena kan om de vill använda sig av Rekryteringsmyndigheten, som sköter antagningen idag, berättade Betty Rohdin vidare.
Antagningsprocessen föreslås till stora delar bli densamma; Psykologbedömningen och säkerhetsprövningen föreslås bli kvar, men begåvningstestet och personlighetstestet slopas, enligt vad Polistidningen erfar.
Fotnot: Petra Lundh lämnar enligt uppgift sin utredning till inrikesminister Anders Ygeman den 31 maj – därefter offentliggörs den.
*Konferensen om ”Ledarskap inom polisen – forskare möter praktiker” arrangerades vid polisutbildningen på Linnéuniversitetet i Växjö 10-12 maj 2016.
Webbformuläret skippas
Följande punkter ur utredningsförslagen presenterade utredaren Petra Lundh i Umeå, enligt universitetets webb:
- Att betygen blir mer styrande än idag.
- Att den webbaserade ansökan samt ”begåvningstestet” slopas.
- Att lämplighetstestet och någon form av psykologisk bedömning blir kvar, liksom de fysiska och medicinska kraven.
- Att körkortskravet blir kvar.
- Att kravet på svenskt medborgarskap för anställning som svensk polisman kvarstår.
