31 maj presenterade utredaren Petra Lundh ”Polis i framtiden – polisutbildningen som högskoleutbildning”. Utöver det som Polistidningen tidigare berättat om, innebär förslagen en rad skillnader jämfört med idag – men också många likheter.
31 maj presenterade utredaren Petra Lundh ”Polis i framtiden – polisutbildningen som högskoleutbildning”. Utöver det som Polistidningen tidigare berättat om, innebär förslagen en rad skillnader jämfört med idag – men också många likheter.
Inrikesminister Anders Ygeman inledde presskonferensen där polisutbildningsutredningen offentliggjordes:
-Vi tror att den nya verkligheten som polisen jobbar i kräver en högre utbildning och att vi går samma väg som våra nordiska grannländer gjort där ju poliserna har högskoleutbildning och vi tror att vi på det sättet både får en effektivare polis och en attraktivare polis när fler kommer att söka sig till yrket, sa han bland annat.
Eftersom utbildningen är ”liten och dyr” föreslår Petra Lundh att regeringen ska vara med och styra vilka lärosäten som ska ges möjlighet att anordna den. Hon förordar att samma tre lärosäten som idag; Linnéuniversitetet i Växjö, Södertörns högskola och Umeå universitet, ska ansvara för att utbilda även framtidens poliser.
Den verksamhetsförlagda utbildningen föreslås bli ungefär lika lång som dagens aspirant, men är tänkt att kunna delas upp i flera delar. Hur en sådan eventuell uppdelning i så fall ser ut är upp till lärosätena att avgöra i samråd med Polismyndigheten, sade Petra Lundh vid den webbsända presskonferensen.
Efter två års studier föreslås polisstudenterna ha polismans befogenheter. Betalt kommer de dock få först efter att de gått klart hela den treåriga utbildningen och fått en anställning, enligt förslaget.
Innan en student antas till utbildningen ska laglydighet och lämplighet kollas, och när det är dags att verka ute på myndigheten ska en förnyad koll av detta genomföras.
Petra Lundh tog bland annat även upp behovet av att få fart på polisforskningen – som förutsätter att utbildningen tas in i den forskningspolitiska propositionen.
– Att starta forskarskolor är ett sätt när det gäller nya utbildningar.
Polisförbundets ordförande Lena Nitz framhåller i en kommentar stolt att förbundet varit drivande i att få till en högskoleutbildning för poliser. Därför gläds hon åt förslaget, som hon menar stärker polisens utvecklingsmöjlighet ”vidareutvecklar polisarbetet genom att knyta till sig forskning och höjer polisyrkets status”. Samtidigt hade förbundet gärna sett ett större fokus på polisforskning:
”Det är viktigt att stärka kopplingen mellan polisforskning och polisverksamhet genom att skapa en gemensam bild av vad forskningen ska åstadkomma för att utveckla det praktiska polisarbetet. Det är också något vi kommer att ta upp i vårt remissvar.”
Till de skeptiska hör Liberalerna, där partiledaren Jan Björklund och Roger Haddad via Expressen framför kritik mot utredningen under rubriken ”Poliserna behöver mer praktik, inte skrivbord.”
Läs måndagens artikel om förslagen här
Se hela presskonferensen och ta del av utredningen på regeringens webbplats.
