Centraliserade ledningscentraler innebär ökade avstånd, men virtuell teknik kan vara en lösning. Detta enligt en färsk rapport av polisforskaren Stefan Holgersson.
Centraliserade ledningscentraler innebär ökade avstånd, men virtuell teknik kan vara en lösning. Detta enligt en färsk rapport av polisforskaren Stefan Holgersson.
En stor del av undersökningen bygger på intervjuer med anställda eller före detta anställda i Östersund, där den nyss nedlagda länskommunikationscentralen tidigare servat polisområde Jämtland. Den ledningscentralen ingick i ”Trygghetens hus” där nära samverkan skett mellan polis, räddningstjänst och SOS Alarm. Nu har emellertid en regionledningscentral i Umeå tagit över och hanterar utryckningar i hela region Nord; 54,6 procent av Sveriges yta.
Holgersson påpekar att en mindre ledningscentral inte nödvändigtvis innebär att de anställda har bättre personkännedom än vid en större central. Men han understryker att centralens geografiska placering har betydelse för förutsättningarna att ha en god lokal- och personkännedom.
Han lyfter en rad fall då operatörers och vakthavande befäls kännedom om poliserna i yttre tjänst har betydelse. Till exempel kan en polis ha det besvärligt i privatlivet, då kan det vara bättre att skicka någon annan till ett ärende där en positiv utstrålning är viktig. På samma vis är det bra att skicka någon som förmedlar trygghet till ärenden där kvinnofridskränkning misstänks, annars är risken stor att det inte blir någon anmälan. Men också sådant som att en polis har allergi eller är hundrädd spelar in, då är det mindre lyckat att sända honom eller henne till en adress där det finns djur.
Som konkret lösning föreslår Stefan Holgersson att Polismyndigheten ska låta sig inspireras av flyget. Luftfartsverket använder sedan en tid virtuell teknik. Flygledaren får en känsla av att sitta i ett flygledartorn och följa händelserna på en flygplats, men i själva verket befinner sig han eller hon på en helt annan plats i landet.
På samma vis menar Holgersson att virtuella regionala ledningscentraler kan göra det möjligt att skapa en känsla av att all personal befinner sig i samma rum, trots att centralen i själva verket är uppdelad på två eller flera geografiska platser.
Bakgrund:
Polisen och forskaren Stefan Holgersson har följt utvecklingen mot centraliserade ledningscentraler sedan början av 00-talet. 2015 fick han erbjudande om att delta i Linköpings Universitets projekt om framtidens räddningsinsatser och skadeplatser. Det rör sig om så kallade aktionsforskning – det vill säga att forskningen sker i nära samarbete med organisationer, i det här fallet SOS Alarm, Polisen, räddningstjänsten, MSB, landsting och frivilligrörelser, med målet att förbättra verksamheten.
Källa: ”Polisens ledningscentraler” av Stefan Holgersson, Linköpings Universitet
Fotnot: Stefan Holgersson vill inte själv kommentera undersökningen då han sedan en tid inte talar med media.
