Organiserad brottslighet kan vara många olika saker och om den ska bekämpas behöver man hålla isär begreppen. Det menar Brå, som i en rapport presenterar en ny begreppsapparat för att beskriva detta.Organiserad brottslighet kan vara många olika saker och om den ska bekämpas behöver man hålla isär begreppen. Det menar Brå, som i en rapport presenterar en ny begreppsapparat för att beskriva detta.
Rapporten baserar sig på intervjuer med 60 polisanställda, som arbetar med det som i dagligt tal kallas organiserad brottslighet, och lika många underrättelserapporter med kopplingar till detta i Stockholm, Malmö och Göteborg.
Brå har delat upp den här typen av relationsbaserade kriminella sammanslutningar i fyra huvudkategorier. Enligt Daniel Vesterhav, enhetschef på Brå, skiljer sig de olika kategorierna åt bland annat i hur de rekryterar och i hur deras externa och interna konflikter ser ut. Också lojaliteterna och riskbenägenheten ser olika ut beroende på vilken typ av grupp eller konstellation man tittar på.
– Det är bra att ha koll på när man ska diskutera brottsförebyggande åtgärder. För att kunna göra det behöver vi veta vad problemet är, säger Daniel Vesterhav.
I den nya begreppsapparat som Brå presenterar ingår också faktorn skrämselkapital. Skrämselkapital är centralt för alla kategorier av organiserad brottslighet men varierar i betydelse och form beroende på vilken typ av organiserad brottslighet det handlar om.
– Har man till exempel att göra med en mc-klubb som har sin lokal på en viss plats kan ju klubbens inneboende skrämselkapital vara ett problem. Att människor känner sig otrygga. Om man vill komma till rätta med det är det kanske placeringen man ska fokusera på. Är det däremot till exempel den drogförsäljning gängets medlemmar är inblandade i man vill åt krävs också andra åtgärder, säger Daniel Vesterhav.
Brå har, utifrån kategorierna, ritat upp en karta över de kriminella nätverken. En karta som förändrats kraftigt under de senaste 20 åren. Särskilt har de extern- och självdefinierade grupperna blivit föredömen i den kriminella miljön. Något som media enligt Brå hjälpt till att förstärka genom sin rapportering.
Just de självdefinierade grupperna med tydliga grupptillhörigheter har också, enligt intervjupersonerna, blivit fler. Och skrämselkapitalets betydelse är en viktig del i det ökade antal skjutningar och sprängningar vi ser, till exempel i Göteborg.
– Det handlar ofta om individer som har konflikter där någon blir kränkt. Om man accepterar en kränkning är det att visa sig svag. I stället hämnas man och när man hämnas drabbas antagligen fler än det specifika målet för hämnden. De blir också kränkta och måste försvara sitt skrämselkapital och så blir det en spiral.
Enligt Daniel Vesterhav var inte skillnaderna mellan de olika städerna uppseendeväckande stora. Man har redan tidigare konstaterat att Malmö har varit först med mycket, så som storskaliga bedrägerier och skimmning staden har även en mer synlig svartekonomi. Stockholm har varit bas för fler rånarnätverk med internationella kopplingar. Något han däremot tyckte var intressant när han var ute och intervjuade poliser var vad de själva ville ha ut av rapporten.
– I både Göteborg och Malmö var man intresserad av att få en bild av de andra städerna. Men Stockholmspoliserna var mest nyfikna på Stockholm. Det beror så klart på storleken men säger kanske också något om samordningen, säger han.
I en bilaga till Brå:s rapport har material samlats in från ett seminarium där poliser resonerat kring hur man bäst bekämpar de här olika formerna av kriminella nätverk. Bland förslagen nämns att utnyttja interna konflikter i nätverken och försöka hindra tillgången till vapen, som i dagsläget är mycket god.
En annan brottsförebyggande åtgärd skulle kunna vara att inom polisverksamheten fundera på hur man rapporterar om händelser till media. Också stora tillslag som drar uppmärksamhet till sig kan indirekt stärka grupperingar som har mycket att vinna på att omgivningen känner sig otrygga. Enligt Daniel Vesterhav är detta ej att förväxla med att dölja eller mörka vad som försiggår.
– Det handlar om att inte förstärka grupperingarnas skrämselkapital genom att ge dem namn eller benämningar som ”samhällets fiende nummer ett” eller att kalla dem ”professionella kriminella”, säger han.
Kategorier för kriminella nätverk och sammanslutningar
Självdefinierade – till exempel mc-gäng eller firmor som har ett namn och ett varumärke. Har ofta symboler, till exempel ett märke, som påminner om deras skrämselkapital
Icke namngivna grupper – Grupperingar med ganska lösa konturer men också ibland med starkare lojaliteter mellan individer än i de självdefinierade grupperna. Det kan röra sig om grupper som hör till en viss förort eller stadsdel. Vissa familje- och släktbaserade konstellationer passar in här.
Externdefinierade grupper – Grupperingar som definierats av till exempel polis eller media. Till dessa hör vissa stadsdels- eller förortsbaserade grupper som tilldelats namn utifrån till exempel släktband.
Projektbaserade konstellationer – Är egentligen ingen egen kategori utan sätts ihop för att bedriva någon form av ekonomiskt lönsam kriminell verksamhet som till exempel drogförsäljning. Består ofta av personer från olika typer av grupper med olika uppdrag. Motsvarar underentreprenörer och konsulter i icke-kriminell projektverksamhet.
Skrämselkapital
Det upplevda våldskapital som omgivningen tillskriver en enhet.
Läs hela rapporten här
