Det drar ihop sig till kongress. Mellan den 20:e och 22:a september samlas 124 röstberättigade medlemmar för att försöka komma överens om vad Polisförbundet ska ägna sig åt. Men hur går det egentligen till?

Det drar ihop sig till kongress. Mellan den 20:e och 22:a september samlas 124 röstberättigade medlemmar för att försöka komma överens om vad Polisförbundet ska ägna sig åt. Men hur går det egentligen till?

Motionerna är medlemmarnas sätt att få påverka
En motion är ett förslag till beslut som kan läggas till kongressen antingen av en enskild medlem eller av en grupp. De motioner som skickats in till Polisförbundets kansli inför kongressen 2016 kommer antingen från enskilda medlemmar, från en grupp medlemmar eller till exempel en förbundsregion.
Sista datum för att lämna in motioner till årets kongress var första april.
Det är upp till kongressen att rösta om sent inkomna motioner ska tas upp i alla fall.

När motionerna kommit in till Polisförbundets kansli sorteras de utifrån olika teman och bereds av ombudsmännen.
Förbundsstyrelsen lägger sedan förslag till beslut. Alternativen till beslut är att motionen avslås, bifalls eller besvaras. Besvarar man en motion anses den redan vara antagen av förbundet och kanske även verkställd. Till exempel: om någon föreslår att Polisförbundet ska verka för högre polislöner så kan förbundsstyrelsen anse att detta redan görs och därmed besvara en motion.
Förbundsstyrelsens förslag till beslut är dock bara just vad de låter som – förslag. Kongressen kan komma fram till något helt annat.

124 röstberättigade medlemmar kommer till kongressen.
De som får representera en förbundsregion med sin röst är förtroendevalda som valts av respektive förbundsregion. Hur många varje region får skicka beror på hur många medlemmar regionen har. Stockholm får skicka flest representanter – hela 30 stycken. Storstadsregionerna Stockholm, Väst och Syd har tillsammans 70 röster och därmed majoritet gemensamt. Studerandeförbundsregionerna och Rikspolisen är minst och har två eller tre representanter var. Två är minimum. Regionens styrelse är alltid representerad.
Utöver röstberättigade kongressombud deltar också 60 åhörare, anställda på Polisförbundets kansli och ett antal inbjudna gäster. Bland dem inrikesminister Anders Ygeman och rikspolischefen Dan Eliasson, inbjudna för att göra anföranden.

På plats på kongressen är motionerna, eller egentligen dess att-satser, indelade efter ämnen och diskuteras på tre så kallade tematorg.
De röstberättigade får själva välja vilket tematorg de vill närvara vid. Tematorgen är uppdelade enligt följande.
1. Lön och allmänna anställningsvillkor
2. Polisförbundets organisation och utveckling.
Här tas även andra frågor än motioner upp som det ska beslutas om på kongressen så som stadgar och arvoden.
3. Arbetsmiljö, trygghet, likabehandlingsfrågor samt kommunikation och opinion.
Här lyfts även Polisförbundets jämställdhetspolitiska program.
Tematorgen har till uppgift att debattera motionerna och dess att-satser och komma med förslag till beslut antingen i enighet med förbundsstyrelsen eller inte.

Själva besluten tas under kongressens sista dag.
Då lyfts motioner och förslag i stor sal med alla kongressombud närvarande. Det kallas för plenum. Alla röstberättigade har att välja på att rösta för eller emot de olika förslag till beslut som tagits fram. I första hand röstar man muntligen. Är majoriteten då inte klar använder man i stället röstkort och rösträkning.

Och sen då…

…vem är det som bär ansvaret för att beslut som har tagits under kongressen faktiskt blir verklighet? Ytterst är det Förbundsstyrelsen säger Polisförbundets kanslichef Björn Kellerth.
– Men i praktiken har kansliet och därmed jag ett stort ansvar. Sedan rör ju lejonparten av det som beslutas sådant som har att göra med avtalsrörelsen. Där är ju förhandlingschefen, Niklas Simson, med och har en stor del av ansvaret.
Hur lång tid får det ta innan en motion som klubbats igenom blir verklighet?
– Motioner och att-satser som är för tydliga med till exempel tidsgränser och summor föreslår ofta förbundsstyrelsen att de avslås eller besvaras. Så någon specifik tidsgräns finns oftast inte. Förbundsstyrelsen tar beslut om prioriteringen av motionerna.
Finns det risk att vissa beslut rinner ut i sanden?
– Inga motioner göms undan eftersom tidigare beslutade motioner är en punkt vid varje kongress. Där redovisas vad som gjorts sedan det beslutades om att bifalla motionen. Sedan får kongressen besluta om redovisningen ska godkännas eller inte. En motion kan, i undantagsfall, avföras även om den inte blivit åtgärdad.
Har du något exempel?
Ja, det fanns en motion från 2012. Den handlade om att förbundet, under kommande avtalsrörelser, skulle verka för ett visst sätt att fördela lönepotten mellan de olika polismyndigheterna. Förra kongressen, eller repskapet som det hette då, beslutade om att avföra den som uppfylld. Det trots att beslutet inte längre skulle följas i avtalsrörelsen på grund av omorganisationen. De olika myndigheter beslutet gällde fanns inte längre i nästa Rals.
Men det finns motioner som kvarstår år efter år?
Jo, sedan är det ju svårt då många rör just vad förbundet ska verka för när det gäller till exempel löner och arbetsvillkor. Om en motion handlar om att vi ska verka för ett bättre avtal för hundförare – om vi har yrkat på det i avtalsrörelsen, är den verkställd då? Var går gränsen? Många frågor återkommer ju år efter år och inte sällan i flera motioner samma år.