I Västerviks kommun med 36 000 invånare är Lisa Koblanck kommunpolis och ska arbeta tillsammans med sex områdespoliser. Men endast två områdespoliser finns – och egentligen bara på papperet.

I Västerviks kommun med 36 000 invånare är Lisa Koblanck kommunpolis och ska arbeta tillsammans med sex områdespoliser. Men endast två områdespoliser finns – och egentligen bara på papperet.

-I praktiken har vi inte haft några områdespoliser under 2016 och någon ljusning verkar inte heller aktuellt under nästa år, säger Lisa Koblanck, som började sin nya tjänst i april.
-Det känns oerhört frustrerande och nu börjar även kommunen att tröttna. Västerviks kommun har höga ambitioner när det gäller att jobba förebyggande men utan områdespoliser är det oerhört svårt att omsätta åtgärder i praktiken.

Västerviks kommuns räddnings- och säkerhetschef Joakim Jansson instämmer i kritiken.
-Sedan något år tillbaka saknas helt resurser inom Polisen för att stödja kommunpolisen och det spiller väldigt tydligt över till oss med behov av att rekrytera trygghetssamordnare och fältassistenter.
-Men de kan aldrig ersätta poliser och nu håller vi på att få en dyster situation där en del ungdomar bara möter poliser vid ingripanden eller möjligtvis att man ser dem i polisbil. Så skapas definitivt inte förtroende mellan befolkning och polis, säger Joakim Jansson.

Han har nu fått kommunens uppdrag att sammanställa det missnöje som finns inom kommunen och från allmänheten och kommer att presentera det senare under hösten.
-Det är absolut ett systemfel för vi ser väldigt tydligt att Lisa och hennes kollegor som enskilda poliser sliter och gör en insats utöver det man kan begära. Men det hjälper många gånger inte när organisationen inte hänger ihop, säger Joakim Jansson.
-Tyvärr känns det osäkert om det kan bli någon förändring. När vi påtalar problemen för polisledningen får vi höra att det är sämre på andra platser och att prioriteringar görs utifrån det.

Lisa Koblanck var tidigare teamchef för bland annat ungdomspoliser och kunde jobba aktivt mot skolor och stävja drogmissbruk.
-Nu blir mitt arbete väldigt tungrott och jag känner mig begränsad som kommunpolis. Jag upplever att det är ett problem i många mindre och medelstora kommuner. Inom region Syd är min känsla att resurser styrs mot Skåne och framför allt Malmö för bekämpning av den grova kriminaliteten där.

I lokalpolisområde Västervik (norra delen av Kalmar län) har endast två poliser beteckningen områdespoliser – att jämföra med en planerad organisation med 18 områdespoliser. Och i nuläget är det mer en titel än att de arbetar som områdespoliser, konstaterar hon.

I tätorten Kalmar är situationen något bättre, enligt Lisa Koblanck, och där har Polisen med framgång stävjat problemen i bostadsområdet Berga för att motverka att det blir ett stort problemområde i nivå med Araby i Växjö, som kräver stora polisiära resurser.
-Det är ett bra exempel på betydelsen av att jobba med områdes- och ungdomspoliser. Tyvärr verkar ledningens strategi vara att fortsätta minska polisnärvaron ute i bostadsområdena. På senaste ledningsmötet kunde vi höra att visst kan vi kalla dem för områdespoliser, men de måste ändå jobba med ingripandeverksamhet, säger Lisa Koblanck.

Anders Pleijel, LPO-chef i Västervik, håller med om att området tilldelats lägre resurser hittills för områdespoliser.
-Men organisationen är fortfarande under uppbyggnad och egentligen helt enligt plan inom region Syd med utökning av områdespoliser i tre omgångar.

Totalt handlar det om 92 områdespoliser i Sydöstra Götaland, men i första omgången fick LPO Västervik betydligt färre tjänster än området skulle fått vid en proportionell fördelning.
-Kring nästa sommar räknar jag att vi ska komma upp i de 18 tjänster som planerats. Sedan kan det också vara så att det finns förväntningar på att det ska vara ett tillskott av tjänster och riktigt så är det ju inte då områdespoliserna till stor del ska göra det jobb som ungdomspoliser hade ansvar för tidigare, säger Anders Pleijel.

Fredrik Mårtensson
frilansjournalist