Annons
Annons

En önskelista så här innan jul

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

”Ofta är det höljt i djupaste dunkel hur många man faktiskt är. Flertalet kollegor som har en tillfällig tjänst har ändå kvar sin gamla tjänst på pappret.”

För länge sedan, när Jesus fortfarande gick i sandaler och Arne Weise fortfarande var självskriven julvärd, var hösten en enda lång väntan på jul. Dels för att det snart skulle börja snöa vilket skulle ge upphov till episka snöbollskrig på skolgården och dels för att det hände mycket innan jul – pepparkaksbak, julgran och jullov.

Allt detta såg man fram emot, men det man var mest spänd på var ju ändå julklapparna. Hur många skulle man få och framför allt – skulle man få det man önskade sig – och just därför var det extra viktigt att skriva en så lång och detaljerad önskelista som möjligt.

Nu när man har blivit äldre handlar julen inte så mycket om julklappar längre, men för den skull är det inte förbjudet att skriva en önskelista så här kommer min inför julen 2016:

På tredje plats:
Att man räknar den faktiska numerären i varje turlag, enhet eller avdelning.

Som det är nu finns det brutto, netto (och även nettonetto fick jag lära mig häromsistens). Ofta är det höljt i djupaste dunkel hur många man faktiskt är. Flertalet kollegor som har en tillfällig tjänst har ändå kvar sin gamla tjänst på pappret vilket leder till att det ser ut som att organisationen är mycket bättre bemannad än vad den faktiskt är.

Kort och gott – varje kollega ska bara räknas en gång.

På andra plats:
En utredningsjour som tar över våra gripna när vi har skrivit klart anmälan.

Den faktiska tiden det tar att hålla ett 24:8 och ringa åklagaren är i och för sig överkomlig, även om det vore bättre om det sköttes av kollegor som sysslade med utredning dagligdags, men det är all väntan – telefonkö till en tolkförmedlare, väntan på tolk, långa tolkförhör och sedan oftast än mer väntan i telefon till åklagaren – som är den stora tidstjuven. Självklart blir inte telefontiderna kortare om utredningsjouren tar över det, men då är det i alla fall bara en person som är upptagen och inte två. Det händer tyvärr alldeles för ofta att ett helt lokalpolisområdes patruller är upptagna i flera timmar med gripna (och allt som oftast handlar det om triviala brott såsom snatteri).

Kort och gott – IGV ska vara ute på fältet så mycket som möjligt.

Och på första plats:
Förbättra förutsättningarna för aspiranterna.

Nu är snart första kullen studenter som återvänder till skolan i ett par månader efter aspiranten helt klara med sin utbildning och i och med denna nyordning riskerar ett antal studenter att få flytta oftare än en förvirrad bofink. Om man som student har otur kan man komma från en ort, få studera på en annan, göra sin aspirant på en tredje, sedan återvända till sin studieort i två månader för att till sist hamna på en fjärde ort. Det säger ju sig självt att detta är en logistisk och ekonomisk mardröm som ökar stressen under en tid då man konstant måste prestera på topp. Kanske måste behovet styra var aspiranten hamnar efter godkänd aspirant, men det finns egentligen ingen anledning till att inte få göra aspiranten på sin hemmaort, eller i alla fall inom pendlingsavstånd.

Kort och gott – tillgodose polisstudenternas önskemål om placering under aspiranten.

Nu är det bara att sätta sig tillrätta, tända juleljusen och vänta och se vad tomten har med sig.

John O’Dowd
IGV Nordost, Göteborg

Ämnen i artikeln

Detta är en insändare. Åsikterna är skribentens egna.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Annons
Annons

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst