Sommaren 2015 blossade det upp oroligheter på Råslätt. Fritidsgårdarna slog larm. Ett antal poliser fick avbryta semestern för att få bukt med bilbränder och krossade fönsterrutor. Nu har ett nära samarbete gett resultat: I år har det inte anmälts ett enda fall av skadegörelse.
Sommaren 2015 blossade det upp oroligheter på Råslätt. Fritidsgårdarna slog larm. Ett antal poliser fick avbryta semestern för att få bukt med bilbränder och krossade fönsterrutor. Nu har ett nära samarbete gett resultat: I år har det inte anmälts ett enda fall av skadegörelse.
Eva Markulf och Björn Arvidsson, områdespoliser på Råslätt, har parkerat tjänstebilen utanför Stadsgården. Varje torsdag har de möte med personal från skola och fritidsgårdar, bostadsföretaget Vätterhem och Kultur och Fritid. Då kan de snabbt fånga upp signaler om något håller på att gå snett. Ju snabbare de kan sätta in åtgärder, desto större chans är det att man kan förhindra skadegörelse. Poliserna är på plats dagligen.
Eva Markulf gick i skola på Råslätt när hon växte upp och har nyligen börjat sin tjänstgöring i området. Hon har en personlig anknytning till många av de boende.
– Vi jobbar med att skapa goda relationer och är intresserade av ungdomarna och vad de gör. Om vi märker att det börjar spåra ur är vi noga med att visa var gränserna går, berättar hon.
Fritidsgårdarna och det ideella arbete som utförs i många olika föreningar har en avgörande betydelse. En del av fritidsledarna har vuxit upp i området och arbetat här i många år. När oroligheterna blossade upp förra sommaren tog det ideella nätverket på fritidsgården Underground tag i situationen. De slog larm och kallade till möte med de boende och presskonferens.
– Vi vände oss särskilt till nyckelpersoner inom olika organisationer: idrottsledare, representanter för trossamfund och ideella krafter. Det kom ett hundratal personer till mötet. Vi var eniga om att vi måste göra allt för att rädda Råslätt, berättar Dani Mardini från den kommunala fritidsgården.
– Oroligheterna berodde delvis på att några tonåringar dragit på sig skyhöga skadestånd som deras föräldrar inte kunde betala. Ungdomarna kände vanmakt och hat och började bränna bilar och krossa fönster, berättar Peter Magnusson på Underground.
Idrottsledarna ställde upp ideellt och höll strålkastarna tända på fotbollsplanen till klockan två på natten så att ungdomarna kunde spela fotboll så mycket de orkade. Och de som krossat rutor fick ta konsekvenserna och städa upp efter sig. Ett projekt startades där ungdomarna fick sälja saker i secondhandaffären för att kunna betala skadegörelsen.
Men att man kommit tillrätta med skadegörelsen i Råslätt innebär det inte att det saknas problem att lyfta med områdespoliserna.
–Vi har upptäckt att det förekommer drogförsäljning till minderåriga samt prostitution, säger Peter Magnusson.
”Civilsamhället måste
ta tag i problemen”
Fritidsgårdarna är navet i samarbetet på Råslätt. Kommunala sommarjobb ger ungdomarna meningsfull sysselsättning.
Eftersom oroligheterna ofta blossar upp under sommarmånaderna bestämde man att se till att så många ungdomar som möjligt skulle få sommarjobb. Från och med i år har man erbjudit feriejobb till alla som slutat årskurs 8. De har fått tre veckors arbete, sex timmar per dag med olika inriktning som städning, praktik på dagis eller jobb i café eller affär.
Ett 30-tal äldre ungdomar har dessutom erbjudits sommarjobb inom Vätterhem med skötsel av grönytor.
– Det finns en bred politisk enighet i kommunen att satsa på sommarjobb till ungdomarna. De är medvetna om att det är så otroligt små kostnader jämfört med hur det blir om det spårar ur, säger Peter Magnusson.
– Polisen kan aldrig vara ett nav. Det är civilsamhället som måste ta tag i problemen och få uppbackning av Polisen. Vi vuxna måste vara tydliga med att sätta gränser och vi kan även vara hårda, men vi får aldrig bli aggressiva för då slår det tillbaka.
Fritidsgårdarna satsar mycket på flickorna. Om de känner sig trygga och kan ta plats då blir hela atmosfären bra, menar fritidsledarna. Det är nolltolerans mot svordomar och trakasserier. Ett led i satsningen är att ungdomarna får möjlighet till ledarskapsutbildning inom olika verksamheter, för att skapa framtidstro.
Råslätt
Råslätt i Jönköping byggdes på 1960-talet. Området har drygt 5 000 invånare och här finns 52 olika nationaliteter. Förvärvsfrekvensen på Råslätt är 57 procent (2014). Under perioden juni-augusti 2014 gjordes elva polisanmälningar avseende skadegörelse och bilbränder. 2015 förvärrades situationen och det gjordes 54 anmälningar av skadegörelse och bilbränder under motsvarande period. Men i år har det inte förekommit några anmälningar alls.
Text: Torbjörn Svensson
frilansjournalist
