Fler poliser vill i stort sett alla riksdagspartier ha – och oppositionspartierna vill även satsa pengar på höjda polislöner. Men regeringen, som lagt ett budgetförslag tillsammans med vänsterpartiet, vill varken gå in i lönefrågan eller lägga sig i om det är civila eller poliser man anställer.
Fler poliser verkar alla riksdagspartierna vilja ha – och oppositionspartierna vill även satsa pengar på höjda polislöner. Men regeringen, som lagt ett budgetförslag tillsammans med vänsterpartiet, vill varken gå in i lönefrågan eller lägga sig i om det är civila eller poliser man anställer. Över fyra års tid handlar det om två miljarder kronor extra som de rödgröna budgeterar för Polisen. Men på denna sidan riksdagsvalet består deras så kallade satsning av 380 miljoner kronor.
På Polisförbundets kongress sa rikspolischef Dan Eliasson att tillskottet inte räcker för att täcka Polismyndighetens ambition att utöka antalet poliser med 1500 man till år 2020.
Det är ändå bara en bråkdel av de 10 000 extra poliser som skulle få upp Sveriges polistäthet till Europanivå – något Lena Matthijs, polisområdeschef i Älvsborg, anser skulle behövas för att tackla den brottslighet som Polismyndigheten numer ställs inför.
Inom myndigheten fortsätter dragkampen om resurser. Diskussioner om var den blåa linjen är tunnast är knepiga. Exempelvis är antal brott/polis en ifrågasatt parameter, eftersom antalet anmälda brott ökar när det finns poliser på plats som kan upptäcka brotten.
Samtidigt försöker en rad kommuner lappa och laga med de resurser de rår över. Det mest flagranta exemplet är nog Sigtuna kommun, som köpt en utryckningsbil med blåljus till p-vakterna, för att de ska rycka ut på bland annat olyckor – utan att ha tillstånd för detta. Tilltaget har enligt Märsta.nu blivit en ”Sverigehistoria” i Norge, men – det är inget skämt.
Eva Schoultz
chefredaktör och ansvarig utgivare
Fotnot: Detta är redaktörsraderna till oktobernumret av Polistidningen, som når brevlådorna runt den 27 oktober.