Initiativ Mareld skulle enligt ursprungsplanen ge flera hundra poliser till i särskilt utsatta Stockholmsförorter. Nu har man lyckats värva 75 anställda, varav en del redan jobbar i de områden som initiativet omfattar.
Initiativ Mareld skulle enligt ursprungsplanen ge flera hundra poliser till i särskilt utsatta Stockholmsförorter. Nu har man lyckats värva 75 anställda, varav en del redan jobbar i de områden som initiativet omfattar.
I somras anställdes Gunnar Appelgren som samordnare för Mareld, en satsning på Rinkeby/Tensta och Husby i Västerort, Ronna/Geneta/Lina i Södertälje samt Norra Botkyrka.
– Det är ett jätteintressant uppdrag, politiskt hot stuff. Utvecklingen i de här områdena måste på något sätt brytas. Det hänger förstås inte bara på polisen, men vi är en viktig spelare, säger Gunnar Appelgren till Polistidningen.
Han betonar att Mareld inte är ett projekt utan en långsiktig satsning på linjeverksamheten i de prioriterade områdena, utan någon bortre tidsgräns.
-Det gäller att agera på rätt saker och att vara uthållig. Det tar 15–20 år att förändra läget i grunden, vilket är svårt när det kan komma ny politik vart fjärde år.
Gunnar Appelgrens uppdrag handlar mycket om att stötta Lopo-cheferna. Bland annat har han hållit ihop en stor rekryteringsprocess. Målet var att vaska fram 165 personer – poliser och civila – att nyanställa eller förflytta. Man lyckades dock bara rekrytera 75. Första december börjar dessa på sina mer eller mindre nya jobb.
-De som vill fly från den arbetsplats de har idag nekades jobb inom Mareld. Och nya poliser ska ut på andra platser. Det vi är ute efter är lite mer erfarna poliser och vassa civila utredare som vill jobba i de här områdena, säger Gunnar Appelgren.
Enligt honom kommer poliserna man värvat från olika håll – inget lokalpolisområde blir av med mer än fyra anställda.
Det är särskilt svårt att rekrytera till Södertälje. Och samtidigt som poliser har rekryterats dit har andra flyttat till andra arbetsplatser.
-Och alla grova brott ligger som en jättelik blöt filt över utredningsverksamheten. Men om man bara går runt och fokuserar på det blir det knepigt. Utifrån mitt perspektiv är frågan: Vad kan vi göra med de poliser som finns? Jag har avsatt jättemycket tid åt att fundera – vad ska vi göra först och hur kan vi öka glädjen och motivationen?
Och hur kan ni det?
-De som jobbar ska känna att vi blir flera, att det inte bara är snack. Att man får utrustning som klarar den operativa verksamheten, skyddsutrustning och de utbildningar man behöver.
I ett första steg är fokus ordning och reda.
– Det kommer inte bli någon tsunami av verksamhetsskillnad 1 december, men vi kan bli lite mer synliga och klara av lite fler utredningar, säger Gunnar Appelgren.
OM det blir fler utredningar som levereras till åklagare – kan de då möta upp?
-Jag träffade dem nyligen och de gör sig redo. Det viktigaste i den delen är att vi gör likadana prioriteringar.
Sedan tidigare har ett antal kroppsburna kameror använts i Västerort, men då utan att det funnits fastställda riktlinjer för hanteringen. Nu lobbar Gunnar Appelgren för att kameror ska bli en del av den personliga utrustningen för poliserna på fältet.
-Inga beslut är tagna, men det är en sådan sak som skulle kunna minska såväl våld mot poliser som våld från poliser, säger han.
Läs mer: