Polismyndigheten vägrade att rätta sig efter Statens överklagandenämnds beslut då chefen för Nationella insatsstyrkan utsågs. Nu svarar Polisförbundet med en stämning i AD. Uppdaterad 19 maj
Polismyndigheten vägrade att rätta sig efter Statens överklagandenämnds beslut då chefen för Nationella insatsstyrkan utsågs. Nu svarar Polisförbundet med en stämning i AD. Uppdaterad 19 maj
Nationella insatsstyrkans (NI) tidigare chef, Marie Jarnérus, sökte arbetet som NI-chef också i den nya organisationen. Då hon inte fick jobbet överklagade hon beslutet till Statens överklagandenämnd.
Nämnden konstaterade att hon hade rätt till tjänsten, men Polismyndigheten valde att inte följa utslaget. Nu har Polisförbundet vänt sig till Arbetsdomstolen (AD) med en stämning och yrkar att Polismyndigheten ska betala 200 000 kronor i skadestånd samt vite om 1 miljon kronor.
– Någon liknande tvist har inte avgjorts tidigare. Knäckfrågan är vilken rättsverkan ett beslut i överklagandenämnden har, säger Tobias Virolainen, en av två ombudsmän på Polisförbundet med ansvar för rättsfrågor.
Polismyndigheten har ännu inte inkommit med något svar på stämningsansökan. Men myndighetens tidigare argumentation bygger på att man menar att Marie Jarnérus inte kan överklaga Polismyndighetens beslut eftersom hon redan är anställd som kommissarie. Enligt detta synsätt rör det sig om utbytbara kommissarietjänster och tillsättningen av dem är ett rent arbetsledningsbeslut och inte någon tjänstetillsättning. JO har tidigare fastslagit att så kan vara fallet om det föreligger fullständig identitet mellan tjänster, att de är helt likvärdiga.
Statens över-
klagandenämnd
Nämnd dit personer som inte fått en sökt tjänst, trots att de anser sig skickligare än den som anställts, kan vända sig.
Utgår från att myndigheter enligt lag ska anställa utifrån förtjänst och skicklighet, varav det senare ska väga tyngst.
Prövar bland annat anställning vid myndigheter, Försvarsmaktsärenden och arbete inom samhällsskydd och beredskap.
Nämnden består av minst fyra och högst sju ledamöter som förordats av regeringen.
Källa: Kammarkollegiet
– Men resonerar man så spelar det ingen roll vilken person som får en tjänst bara tjänstegraden är den rätta. Då tar man bort allt som har med förtjänst och skicklighet att göra, säger Tobias Virolainen.
Polisförbundets ordförande, Lena Nitz, tycker att det är anmärkningsvärt att Polismyndigheten inte följer utslaget i Överklagandenämnden.
– Man tolkar arbetsrätten så extensivt som möjligt. Genom att hävda att det rör sig om ett arbetsledningsbeslut och inte en tjänstetillsättning kan arbetsgivaren handla mera självsvåldigt. Risken är att man skapar en grogrund för svågerpolitik och nepotism, säger hon.
Marie Jarnérus hann arbeta nästan sex år som chef för NI, nu hoppas hon att AD-domen ska klargöra myndigheters ansvar att följa regler.
Jarnérus beskriver jobbet som NI-chef som det roligaste och mest givande som hon ägnat sig åt. När hon inte fick fortsätta sökte hon och fick tjänsten som chef för RLC Syd.
– Jag kämpar för upprättelse och vill så klart att Polismyndigheten skall erkänna att man hanterat tjänstetillsättningen felaktigt. Det är stötande att myndigheter som borde vara föregångare inte följer överklagandenämndens beslut. Får man göra så här behövs ju varken en nämnd eller utannonsering av tjänster.
