Terrormetoderna avlöser varandra i vågor. Nu råder ensamvargarnas tidsperiod och den kan enligt terrorforskaren Hans Brun bli långvarig.
Terrormetoderna avlöser varandra i vågor. Nu råder ensamvargarnas tidsperiod och den kan enligt terrorforskaren Hans Brun bli långvarig.
Hans Brun, som forskar om terrorism på Försvarshögskolan, höll förra helgen en välbesökt föreläsning vid Svenska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens i Malmö.
Efter att först ha berättat om de senaste 150 årens terrorhistoria landade han i nutid och ensamvargarnas dåd, som mycket talar för att attentatet på Drottninggatan i april är ett exempel på.
– Den första terrorvågen varade mellan 1880 och 1920, då rörde det sig om en anarkistisk rörelse med ursprung i bland annat Ryssland och målet var i första hand ledande politiker, sa Hans Brun.
Han lyfte fram en rad likheter med dagens terrorister. Då handlade det om en global kampanj och vid den tiden ny teknik som exempelvis tryckpressar, telegraf, dynamit och de skjutvapen som började produceras industriellt. Samtidigt spriddes idéerna delvis genom migration och ett internationellt samarbete skapades för att stoppa dem.
Den andra vågen inleddes en bit in i 1900-talet och varade i 40 år, drivkraften var avkolonialisering och målet polis, säkerhetsstyrkor och militär.
– De inledande attackerna skedde ofta mot avlägsna polisstationer, effekten blev att poliser och sedan militärer skickades dit.
Och med styrkorna kom fler vapen som terroristorganisationerna kunde lägga beslag på. Brun nämnde ett sentida exempel på detta – Boko Haram i Nigeria, som med denna taktik som grund numera är beväpnad med stridsvagnar.
Ytterligare en vanlig effekt av ökad militär och polisiär närvaro är att civilbefolkningen vänder sig mot statsmakten.
– Vietnam och Algeriet är exempel. Vi vet att dagens islamistiska terrorister noga har studerat denna taktik.
Mellan 1970 och 1990 inträdde det som Hans Brun kallar den tredje vågen – starkt motiverade vänsterextrema terrorister använde metoder som kidnappningar och flygplanskapningar. Ofta hade de sina baser i de länder som tidigare hyst första vågens anarkistiska terrorister och civilbefolkningen var inte något primärt mål.
– Typiskt var att kvinnorna var framträdande, ofta i ledande ställning.
De senaste 50 åren har också den fjärde vågen, i form av jihadistisk och högerextrem terror, böljat. Målet är ofta att förorsaka allmänheten så stor skada som möjligt. Samma mål gäller för den femte vågens terrorister – ensamvargarna. Oklahomabombaren är ett exempel, förmodligen också den person som attackerade allmänheten på Drottninggatan i Stockholm.
Hans Brun konstaterade under föreläsningen att vänsterextrema ensamvargar som begår terrorbrott i princip inte existerar. Den typen av attacker används nästan enbart av jihadister och extremhöger, medan vänsterextremister ägnar sig mer åt andra former av våld, exempelvis våldsamma motdemonstrationer.
Avslutningsvis underströk Hans Brun att det finns två betydande skillnader mellan gårdagens och dagens terrororganisationer. Förr handlade det om slutna sällskap som det var svårt att få kontakt med och ansluta sig till. I dag går det att svära IS trohet via nätet.
– En annan skillnad är att gårdagens terrorister vanligtvis var psykiskt friska, numera är det många personer med sjukdomstillstånd som agerar i organisationernas namn.
