Få saker är så klädsamma som självkritik. När Polisförbundet i maj arrangerade ett seminarium om poliskrisen bjöd en av deltagarna på en stor portion av den varan.
Få saker är så klädsamma som självkritik. När Polisförbundet i maj arrangerade ett seminarium om poliskrisen bjöd en av deltagarna på en stor portion av den varan – Liberalernas partiledare Jan Björklund. Självkritiken handlade bland annat om vad han beskrev som statsmaktens oförmåga att prioritera:
”Om det är så att media uppmärksammar ett brott, låt oss säga en tragisk rattfylla med ett dödsoffer, då dröjer det inte länge innan regering, opposition och riksdag gör utspel och talar om att trafikbrott måste prioriteras. Veckan efter sker en gängvåldtäkt och det dröjer inte länge innan uttalandena kommer om att nu ska sexualbrott prioriteras. Sen kör en person som fått ett avvisningsbeslut, men inte lämnat Sverige, lastbil på Drottninggatan och begår ett terrorbrott. Då ska Polisen, förutom att lösa terrorbrottet, prioritera att leta reda på alla som har fått avslagsbeslut och visa ut dom. Till slut ska allting prioriteras.”
Enligt Jan Björklund skulle det ha fungerat – OM resurser anslagits för alla prioriteringar. Han betonade nogsamt att problemet varken är nytt eller något enbart hans politiska motståndare gjort sig skyldiga till.
Angående polislöner slog han fast att staten är arbetsgivaren, att man givit sig in i lönefrågan när det gäller lärarna och att Liberalerna vill höja polislönerna med 4000 kronor i månaden i snitt.
Seminariets sista ord fick inrikesminister Anders Ygeman (S), som påpekade att oppositionskronor är lite billigare än regeringskronor, och framhärdade i att man i lönefrågan ska följa den svenska modellen, där parterna ansvarar för lönerna.
”Jämför gärna med de länder där man har en annan ordning, där politiker blandar sig i lönebildningen. Det har sällan slutat i reallöneökningar. Det har nästan alltid slutat i vilda strejker, missnöje och krympt reallön.”
Eva Schoultz
chefredaktör och ansvarig utgivare
Hela seminariet, som sändes på SVT Forum 5 maj, kan ses på SVT Play.
Fotnot: Denna text är en del av Polistidningen 3/17,
som skickades till tryck 1 juni och når brevlådorna i mitten av juni.
