I vår moderna globaliserade tid rör sig varor och tjänster lätt över gränser. Brottsligheten hänger med. Den nya tekniken gör att många brott också begås över nätet. Även om de flesta brott sker lokalt agerar många yrkeskriminella globalt. När brottsligheten förändras ökar också kraven på polisen. För att möta samhällsförändringarna måste polisutbildningen utvecklas. Att införa en högskoleutbildning med stora inslag av praktik är därför nödvändigt.
Jag får ibland höra att polisutbildningen inte behöver bli en högskoleutbildning. Det finns en oro över att de teoretiska kunskaperna skulle bli viktigare än den praktiska träningen. Min bestämda uppfattning är att det inte alls behöver bli så, allt beroende på hur polisutbildningen utformas.
”För i stort sett alla praktiska yrken är utbildningen en högskoleutbildning. Då är det hög tid att även poliser får en utbildning som ger högskoleexamen.”
En traditionell högskoleutbildning tränar studenter i att snabbt analysera komplext material, kritiskt tänkande och problemlösning. Men det räcker inte för att forma framtidens poliser. Utbildningen måste också ha en starkare koppling mellan studier och arbetsliv än vad den har idag. Genom verksamhetsförlagd utbildning, det vill säga att studenterna finns ute på arbetsplatserna, kan de teoretiska kunskaperna möta den praktiska verkligheten. Att göra polisutbildningen till en högskoleutbildning skulle kunna möta båda dessa två behoven.
Det går att jämföra med läkarutbildningen. Även en kirurg behöver praktisk träning. Konsten att operera kan man inte läsa sig till. Det måste man öva på för att bli bra. En lärare behöver också öva innan hen är klar som utbildare. Och självklart gäller det även poliser. Vi måste öva innan vi kan fungera i vårt yrke i större utsträckning än idag.
För i stort sett alla praktiska yrken, så som förskolelärare, sjuksköterska och sjukgymnaster är utbildningen en högskoleutbildning. Då är det hög tid att även poliser får en utbildning som ger högskoleexamen.
En ny högskoleutbildning skapar också en plattform för polisforskning, så kallad polisvetenskap. Det saknas i dag en naturlig koppling mellan forskning, polisutbildning och polisverksamhet. Min önskan är att de poliser som vill och har fallenhet ska kunna välja en forskarkarriär. Det skulle berika hela det polisiära arbetet.
Att vara polis är, trots allt, inte vad det en gång var. I dag är yrket mer komplext och kräver nya kunskaper. Det traditionella polisarbetet, att förebygga brott, övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, bedriva spaning och göra brottsutredningar är detsamma, men för att kunna möta framtidens behov måste arbetsmetoderna effektiviseras ytterligare. Utvärdering och metodutveckling måste i större utsträckning bli en vardaglig del av polisarbetet. Och det är vi själva som måste stå för det arbetet. Polisyrket kräver ständigt nytt lärande och där ser jag att högskoleutbildning är det första steget i den kunskapstrappan.
För att låna kriminologen Jerzy Sarneckis ord så kan ”jag inte för mitt liv förstå detta gigantiska motstånd mot att göra polisutbildningen till högskoleutbildningen”. Det skulle nämligen förbättra och utveckla polisarbetet något enormt. Sist, men inte minst, så skulle en förändrad utbildning också höja statusen på vårt yrke.
Lena Nitz
ordförande
Polisförbundet
