I går kom den. Statskontorets andra rapport om Polisens omorganisation. En 116-sidig genomgång som tar upp medborgarlöften och kommunpoliser samt visar på en till synes skriande brist på styrning.
Grundanslaget för genomlysningen tycks positivt: att se ”i vilken utsträckning ombildningen har skapat bättre förutsättningar för ett förbättrat verksamhetsresultat och en högre kvalitet i polisens arbete.” Bland mycket annat står det i rapporten att alla chefer nu är tillsatta och att stödverksamheterna börjar bli bättre på att faktiskt stötta.
Feedbacken är dock salt. I Statskontorets resonemang om bristande samordning står det att: ”Styrningen behöver ta hänsyn till verksamhetens förutsättningar i form av till exempel tillgängliga resurser och behov av kompetensutveckling …”
Inför beslut om nya utvecklingsinitiativ saknas enligt Statskontoret ofta analyser. Och spar gör Polismyndigheten huvudsakligen genom att helt enkelt låta bli att ersätta folk som slutat.
”Detta är ett enkelt sätt att minska kostnaderna, men innebär samtidigt i förlängningen en risk för att avdelningarna hamnar i kompetensmässiga obalanser.”
Det lokala uppdraget har utökats, utan att resurserna hängt med. Statskontoret har bland annat studerat utredningsverksamheten i sju lokalpolisområden. Där var den faktiska bemanningen betydligt mindre än tänkt. ”Den nuvarande bemanningen varierar mellan 67 och 81 procent i förhållande till den ursprungliga dimensioneringen. Räknar man bort de som är på kommendering, tjänstlediga eller sjukskrivna sjunker den tillgängliga resursen till mellan 57 och 73 procent.”
En majoritet av åklagarna anser i enkätsvar att Polismyndighetens förmåga att utreda brott försämrats, särskilt när det gäller handläggningstiderna, och bland de anställda är tron på omorganisationens förmåga att vända skutan än mindre än vid Statskontorets förra utvärdering.
Även allmänheten är skeptisk. Förtroendet för myndigheter brukar vara trögrörligt, men tron på polisens förmåga sjönk enligt Statskontorets rapport påtagligt under 2016. 51 procent uppger att de har stort förtroende för hur polisen sköter sitt arbete. Det är 11 procentenheter lägre än året innan. Samtidigt har andelen som har litet förtroende för Polisens arbete ökat från 12 procent till 22 procent, skriver Statskontoret.
Det finns en tendens att anställda rör sig uppåt inom polisorganisationen – vilket skapat allt fler luckor ute i lokalpolisområdena. I mars satte rikspolischefen P för detta, nu är det bara i undantagsfall sådana rekryteringar tillåts.
”Beslutet innebär dock inte att Polisen kommer till rätta med de underliggande orsakerna till varför så många vill söka sig bort från den lokala nivån,” konstaterar Statskontoret.
Läs mer:
