-Den politiska retoriken om att det ska bli lättare för polisen att genomföra kamerabevakning infrias inte, säger Joakim Söderström, ansvarig för Polisens kameraprojekt, om förslaget till ny kamerabevakningslag.
-Den politiska retoriken om att det ska bli lättare för polisen att genomföra kamerabevakning infrias inte, säger Joakim Söderström, ansvarig för Polisens kameraprojekt, om förslaget till ny kamerabevakningslag.
I och med att EU:s nya dataskyddsförordning träder i kraft i maj 2018 ska den nationella lagstiftning som i dag finns kring kamerabevakning uppdateras. I en särskild utredning har ett förslag till en ny kamerabevakningslag tagits fram. Bland annat justitieminister Morgan Johansson (S), men också särskilda utredaren Susanne Kaevergaard, har uttalat sig om att man med den nya lagen vill underlätta för polisen att använda kameror.
”Det är som att Polismyndigheten skulle gripa, utreda och sedan också utdöma straffen…”
I sitt remissvar avseende förslaget förhåller sig Polismyndigheten kritisk och anser snarare att utredningen har ”nedprioriterat verksamhetsbehoven hos de brottsbekämpande myndigheterna i förhållande till integritetsintresset”. Detta utan tydligt angivna skäl.
– Problemet är att det inte blir någon större skillnad mot hur det var förut, säger Joakim Söderström, som i stället hoppats på att tillståndskravet för Polisen skulle tas bort.
Som förslaget ligger nu menar han att det snarare kommer att bli svårare för Polisen att få tillstånd att sätta upp kameror. Till stor del på grund att Dataskyddsinspektionen är tänkt att ta över efter Länsstyrelsen som tillståndsmyndighet.
– Det är som att Polismyndigheten skulle gripa, utreda och sedan också utdöma straffen att ge Datainspektionen den här rollen, säger han.
Enligt Joakim Söderström har Datainspektionen ett grunduppdrag som inte är förenligt med den tilltänkta rollen som tillståndsmyndighet. Han pekar bland annat på de turer som varit kring de kameror Polisen har uppsatta i Stockholmsförorterna Tensta och Rinkeby. Tillstånd söktes redan 2013. De överklagades av Datainspektionen och ärendet gick ända upp i Högsta förvaltningsdomstolen innan Polismyndigheten slutligen fick rätt.
– Det tog ju flera år. Nu får Datainspektionen vetorätt, säger han.
Enligt förslaget ska de tillstånd som redan givits för kamerabevakning kvarstå. Det är något som Datainspektionen i sitt remissvar ifrågasätter. ”På förordningens område måste varje befintligt tillstånd bedömas för sig”, skriver de.
Datainspektionen skriver också i sitt remissvar att man, liksom särskilda utredaren, vill behålla tillståndskravet och att man inte ser det som ett alternativ att ”låta exempelvis Polismyndighetens kamerabevakning av allmänna platser regleras enbart av den föreslagna brottsdatalagen, som saknar ett uttalat krav på en intresseavvägning där enskildas integritetsintresse beaktas…”
Datainspektionen anser därför att förutsättningarna för att använda kamerabevakning på allmän plats bör vara fortsatt noga reglerad.
”Det är en diskussion som hör hemma på 60- och 70-talet. Allt vi gör loggas i dag.”
Joakim Söderström hänvisar till att de flesta svenskar är positiva till en ökad kameraövervakning. Så många som nio av tio, enligt en undersökning som Sifo och Lunds Universitet nyligen presenterat.
Att det trots det skulle kunna vara integritetskränkande är enligt honom ett förlegat synsätt.
– Det är en diskussion som hör hemma på 60- och 70-talet. Allt vi gör loggas i dag. Du filmas på Ica, i tunnelbanan och så fort du köper något med ditt kort eller är aktiv på sociala medier så registreras det.
Han påpekar också att Polisens hantering av materialet, till skillnad från de privata aktörer han nämner, är extremt hårt reglerad och att bara personer med särskild behörighet hanterar det.
– Polisen är ju den myndighet man borde lita på, men just när det kommer till kameror är det som att man inte gör det.
Att kamerorna fyller sin funktion råder det heller ingen tvekan om, enligt Joakim Söderström.
– Åklagarna gör vågen när de får veta att det finns film. Jag får i princip dagliga rapporter om att kamerorna som finns uppsatta levererar användbar information och bevismaterial.
Polisens kameraprojekt
Projektet drivs inom ramen för Noa. Syftet är att ta fram styrdokument avseende Polismyndighetens kameraanvändning, att bygga upp en teknisk infrastruktur för samt att stötta regionerna i deras kameraanvändning.