The Stockholm Prize in Criminology går till professor Herman Goldstein som ”uppfann” det problemorienterade polisarbetet. Tisdagen den 7 november tillkännagavs beslutet på Stockholms universitet.
The Stockholm Prize in Criminology går till professor Herman Goldstein som ”uppfann” det problemorienterade polisarbetet. Tisdagen den 7 november tillkännagavs beslutet på Stockholms universitet.
Prissumman på en miljon kronor går till den vetenskapsman som bäst lyckats kombinera en hög forskningsmässig nivå med ett praktiskt förhållningssätt. Årets vinnare, professor emeritus Herman Goldstein vid University of Wisconsin Law School, är en forskare med ovanligt starka band till polisen. Under 1960-talet arbetade han åt chefen för
Chicagopolisen, USA:s näst största polismyndighet, och senare åt stadsdirektören i Portland. Han har också aktivt uppmuntrat forskarsamhället och polisorganisationerna att samarbeta med åtgärder
och utvärderingar.
– Jag minns honom väl från min egen tid på utbildningen, hans teorier om problemorienterat polisarbete hade ett enormt genomslag. Jag tror att jag har kvar böckerna fortfarande, sa hon.
Goldstein publicerade sina första rön om problemorienterat polisarbete (POP) 1979. Arbetet har resulterat i nya polisiära strategier som syftar till att urskilja mönster i brottsligheten, något som gör det möjligt att se den större bilden i stället för bara enskilda händelser. Praktiskt har teorierna använts för att komma till rätta med allt från rattonykterhet och hemfridsbrott till sexbrott och gängvåld. Ett exempel på det senare är då en accelererande våldsbrottslighet i Boston ledde till att forskare
The Stockholm Prize in Criminology
Instiftades av regeringen och Torsten Söderbergs Stiftelse.
Delades ut första gången 2006.
Syftar bland annat till att ge ökad kunskap om brottsorsaker på individuell och strukturell nivå, hjälpa brottsoffer och ge en effektivare och humanare behandling av brottslingar.
– Resultatet blev en rejäl minskning av antalet mord. Senare har metoden prövats framgångsrikt på en rad platser, sa professor Jerzy Sarnecki.
Goldsteins teorier har också uppmärksammats av den amerikanska vetenskapsakademin som kallar dem för ett paradigmskifte. De har också haft stor inverkan på svenska förhållanden.
– På 1990-talet anammades teorin i Sverige och bland annat närpolisreformen byggde på problemorienterat polisarbete, berättade Jerzy Sarnecki.
Han nämnde även medborgarlöften som ett typiskt exempel på polisarbete som sprungit ur Goldsteins forskning och fortsatte:
– Det handlar om att jobba proaktivt. Till exempel rikspolischef Dan Eliassons uppmärksammade vädjan efter hjälp från civilsamhället kan också ses som en del av problemorienterat polisarbete.
