Polisen Kerstin Dejemyr är en av initiativtagarna till #nödvärn, som i morgon fredag överlämnar sina vittnesmål till rikspolischef Dan Eliasson.
– Jag har varit polis i 25 år och har alltid tyckt att det finns en osund kultur, säger hon.
Polisen Kerstin Dejemyr är en av initiativtagarna till #nödvärn, som i morgon fredag överlämnar sina vittnesmål till rikspolischef Dan Eliasson.
– Jag har varit polis i 25 år och har alltid tyckt att det finns en osund kultur, säger hon.
Kerstin Dejemyr har ofta känt sig ensam och tror att hon uppfattats som besvärlig när hon försökt belysa strukturella problem inom Polisen. 2016 kom hon ut med romanen ”I lagens famn”, som handlar om relationer och makt i polismiljö. Hon kallar den en ”me-too-bok” och hade hoppats att den skulle väcka mer debatt. Nu känner sig Kerstin Dejemyr inte ensam längre.Styrgruppen för #nödvärn, som också administrerar Facebookgruppen med samma namn, utgörs förutom av Kerstin Dejemyr av Maria Larsson, som inte har direkt anknytning till Polismyndigheten och Meta Broddare före detta polis. Som det ser ut i skrivande stund har de andra två hand om vittnesmålen.
– Avdelningen för särskilda utredningar har varit på mig lite om det här och med tanke på rapporteringsskyldigheten så har vi valt att göra så, även om det egentligen är en risk jag är beredd att ta, säger Kerstin Dejemyr.
Att de poliser som tar del av vittnesmål och själva berättar om vad de utsatts för skulle kunna göra sig skyldiga till brott mot rapporteringsskyldigheten har lyfts, inte mist av initiativtagarna själva.
Polisförbundets ordförande Lena Nitz skriver i ett mejl till TT att ”Det är oerhört viktigt att kvinnor för den stöttning de behöver för att kunna berätta om övergrepp. Något som är extra svårt om man vet att kollegan har en rapporteringsskyldighet. Det är ett dilemma jag kommer att ta upp i mina möten med Polismyndigheten.”
Polismyndigheten har ännu inte gjort något officiellt uttalande i frågan. Dan Eliasson har skriftligen, via sin pressekreterare, gjort ett uttalande som publicerats i Expressen.
”Det är svårt att ta ställning till frågor innan vi tagit del av uppropet. Det finns många idéer från olika håll men innan vi fattar några beslut ska vi samla på oss så mycket information som möjligt. Det ökar möjligheterna att fatta kloka beslut som varaktigt motverkar sexuella trakasserier och kränkande särbehandling inom polisen.”
Kerstin Dejemyr hoppas att Polismyndigheten nu tar hjälp utifrån för att komma tillrätta med de problem #nödvärn belyser.
– Mitt hopp är att man erkänner det stora misslyckandet. Vi förväntar oss att man håller i det här nu. Att det inte bara blir checklistor och riktlinjer utan att man förstår att det handlar om strukturer. Polisen har alltid varit duktig på krishantering, men vi kan inte krishantera oss själva.
Hon tillägger att man också måste gå vidare och utöver sexuella övergrepp och trakasserier även låta det handla om makt i en vidare mening. Denna eventuella breddning är något Dan Eliasson, i sitt veckobrev publicerat den åttonde december, antyder att man diskuterar på ledningsnivå.
En sak som sticker ut något med #nödvärn är att vittnesmålen är fler än namnunderskrifterna. Både män och kvinnor har möjlighet att skriva på men insamlandet av namn har gått trögt. I dag, torsdag klockan 14.00, är det deadline för underskrifterna. Enligt Kerstin Dejemyr har det troligtvis delvis en praktisk förklaring i att systemet för påskrifter som de valt att använda sig av var omständigt.
– Många upplever nog att de har medverkat genom att lämna vittnesmål eller att vara med i Facebook-gruppen. Men jag tror absolut också att folk är rädda att medverka med namn.
Den 21 december kommer styrgruppen också att träffa jämställdhetsminister Åsa Regnér och justitieminister Morgan Johansson på Rosenbad för att lämna över vittnesmålen och diskutera uppropet. De vittnesmål som ska lämnas över är anonymiserade och Kerstin Dejemyr säger att man jobbat hårt med att de inte ska kunna beläggas med sekretess.
– Ingen ska längre kunna säga att det här inte finns, säger hon.
