Hon gick vidare i Sveriges mästerkock och maten är hennes passion. Emma Eriksson ångrar inte sitt yrkesval, men önskar att det fanns utrymme för ännu mer kökstid mellan passen som ingripandepolis.
Hon gick vidare i Sveriges mästerkock och maten är hennes passion. Emma Eriksson ångrar inte sitt yrkesval, men önskar att det fanns utrymme för ännu mer kökstid mellan passen som ingripandepolis.
En misslyckad skjutserie betydde ingenting på sikt – samtidigt innebar den allt. Det är 2011 och Emma Eriksson slutför sin utbildning till polis i Umeå och aspiranttjänstgöringen hägrar runt hörnet. Men en godkänd uppskjutning återstår. Hon har försökt två gånger och har en chans kvar. Stressnivån är enorm då hon infinner sig på skjutbanan för att prestera det som hon själv och omgivningen förväntar sig.
– Jag föll på en miss med ett par centimeter. Totalt mörker.
Istället för att bli aspirant började Emma Eriksson på passkontrollen i Göteborg. Hon lärde känna en polis, Mikael Olsson, som bestämde sig för att hon till varje pris skulle klara nästa uppskjutning.
– Vi tränade tolv timmar i veckan och sedan var det inga problem, framförallt handlade det om att få nerverna under kontroll.
Sedan dess har det fortsatt att inte vara några problem. Då vi träffas på ett nyöppnat café i Helsingborg berättar Emma Eriksson att hon just skjutit årets kompetensprov och att hon numera tycker att skyttet är en rolig del av yrket som hon valt. Hon tillägger att hon med facit i hand är tacksam för att hon kuggade. Resultatet blev att hennes karriär försköts framåt ett halvår, och att hon fick sin aspirant i Helsingborg.
– Och här träffade jag min nuvarande sambo. Jag trodde aldrig att jag skulle bli skåning, men så blev det.
Emma Erikssons största intresse är matlagning. Det började hemma på föräldrarnas bondgård i Tidaholm där hennes morfars omutliga tillvägagångssätt i köket smittade av sig. Allt ska göras från grunden och inga halvfabrikat är tillåtna. Numera bor hon i hus i lilla Jonstorp utanför Helsingborg, där det finns tillräckligt med plats för ett rejält kök. I jobbet har hon träffat tv-kocken Tina Nordström som också är bosatt i trakten.
– Hon har fått blåsa vid något tillfälle, en trevlig person som de flesta matfrälsta är.
För knappt ett år sedan tog Emma Eriksson själv ett steg mot rampljuset och sökte till Sveriges mästerkock i tv. Många kände sig kallade, av dem valdes 1 000 ut för att komma till audition och 40 gick till slutkval. Emma Eriksson hörde till dem så tv-tittarna får följa hennes kamp i köket inför Leif Mannerströms granskande blick.
– Jag ska inte sticka under stol med att känslan att väljas ut var en kick för egot. För första gången i mitt liv upplever jag att jag kan säga att jag är riktigt bra på något och bottna i det, jag är riktigt bra på att laga mat.
För de flesta av kollegorna kom denna talang som en överraskning. På jobbet hade de bara sett intetsägande matlådor, ingenting som gav några ledtrådar om Emma Erikssons gourmetiska kvaliteter. Ändå har hon arbetat aktivt för att sprida information om sitt specialintresse via Emmas homecooking på Instagram, med målet att på sin fritid rycka in som kock vid privata arrangemang.
Sedan tv-inspelningen har matlagningshobbyn också vuxit i betydelse, hon drömmer om att ägna semestern åt att arbeta som kock på någon trivsam Skånerestaurang i närheten.
– Men det är mycket som ska klaffa. Dels måste jag få det godkänt som en bisyssla, dels måste jag få ett jobb. Trots allt är jag helt självlärd, morfar, farmor och Youtube är mina enda restaurangskolor.
Samtidigt ångrar hon inte sitt yrkesval och påpekar att det finns många som klagar på arbetsmiljö och lön – och det med all rätt. Men själv säger hon att hon hellre vill lyfta det positiva som vänskapen med arbetskamrater, känslan av att fånga en tjuv och de oregelbundna arbetstidernas välsignelse. De ger henne möjlighet att vara ledig längre perioder i sträck och experimentera i sitt kök.
– Redan som riktigt liten sa jag att jag ville bli polis, senare fick jag en lärare som underströk att jag var stark och snäll och skulle passa för jobbet.
Men avgörande blev då Emma arbetade som undersköterska efter gymnasiet. En av patienterna var döende i ALS, men intresserade sig för hennes framtidsplaner.
– Han hade en otrolig gnista och peppade mig stenhårt och fick mig att börja träna, en vecka efter att han gick bort kom jag in på polisutbildningen.
Kontrasterna mellan köksarbetet och polisvardagen upplever hon av naturliga skäl som stora, men det finns en jargong och ibland stress som går igen i båda miljöerna. Att hon redan träffat mästerkocken Mannerström, som är en av domarna i programmet, minskade inte stressen.
– Dig har jag sett någonstans, sa han med en gång. Efter ett tag kom han på att jag hade utfärdat ett pass åt honom i Göteborg.
Vilka maträtter hade du helst valt att briljera med tävlingen?
– Jag är löjligt bra på köttfärslimpa och köttbullar. Men för egen del föredrar jag revbensspjäll med hemmagjorda pommes. Dessutom kan jag det där med förrätter. Men amerikansk och mexikansk mat är jag mest intresserad av, vi åker på matresor över Atlanten varje år.
Emma Eriksson
Ålder: 29 år
Aktuell: Blev en av topp 25 i årets upplaga av i Tv4:s Sveriges mästerkock.
Bor: I villa utanför Helsingborg med sambon som är operatör på RLC-syd.
Bästa matlagningsknep: Gör alltid köttbullar i ugn, du behöver inte steka först. Använd bara griskött och grädde. ”Vatten är en styggelse i sammanhanget, jag ryser.”
