I regioner med hatbrottsgrupper är man sämre på att utreda demokrati- och hatbrott på nätet, än i regioner utan grupp. Det menar professor Stefan Holgersson i en rapport om Polisens utredningsverksamhet.
I regioner med hatbrottsgrupper är man sämre på att utreda demokrati- och hatbrott på nätet, än i regioner utan grupp. Det menar professor Stefan Holgersson i en rapport om Polisens utredningsverksamhet.
Som flera gånger tidigare återkommer polisen och forskaren Stefan Holgersson i sin rapport till att Polismyndigheten målar upp en bild av sitt arbete som inte stämmer med verkligheten. Enligt honom står myndighetens varumärkesbyggande i vägen för att de förbättringar som krävs ska bli gjorda. Han föreslår också i rapporten ett antal åtgärder som han menar skulle kunna förbättra arbetet.
Den kvantitativa delen av Holgerssons analys bygger på 797 anmälningar av hatbrott på nätet, gjorda under 2017. Samtliga anmälningar har gjorts av den ideella föreningen Näthatsgranskarna (NHG) och gäller misstänkta brott som lyder under allmänt åtal. Studien innehåller också en kvalitativ analys. Den handlar bland annat om hur anmälningarna har hanterats och hur Polismyndigheten kommunicerar kring dessa brottstyper. Den senare innehåller också data från intervjuer med brottsutsatta.
Enligt rapporten skiljer sig de olika regionerna åt i sin förmåga att utreda hatbrott på nätet. Högst andel inregistrerade anmälningar av hatbrott som leder till åtal har Nord, medan Syd och Stockholm ligger i botten. I både Stockholm och Syd har man demokrati- och hatbrottsgrupper vilket man inte har i de regioner som går till åtal med störst andel brott. Stefan Holgersson menar att det hänger ihop.
”När Polismyndigheten förespeglar att verksamheten fungerar bättre än den gör eller överdriver förväntade effekter av åtgärder som vidtas, minskar behovet av att substantiellt prioritera och utveckla denna verksamhet,” skriver han i sin sammanfattning av rapporten. Han nämner också att Polismyndigheten gått ut med att de regioner som har demokrati- och hatbrottsgrupper ska agera faddrar för de regioner som inte har, något som han finner märkligt, med tanke på rapportens resultat.
Ett av de förslag till förändring Stefan Holgersson kommer med i rapporten är att omfördela resurserna. Polismyndighetens administrativa överbyggnad och externa kommunikation drar enligt honom resurser från kärnverksamheten. Resurser som skulle kunna göra stor nytta i arbetet mot demokrati- och hatbrott.
Ytterligare förslag rör den konkreta hanteringen av anmälningarna och deras innehåll. Till exempel har han synpunkter på hur länkar i anmälningar ska sparas för att lättare kunna följas av utredaren. Han föreslår också att man kvalitetssäkrar tips, råd och erfarenheter som tagits fram av NHG. Han vill också att man ska se till att utredningsbara näthatsbrott inte läggs ner, vilket han menar görs i stor utsträckning.
En annan väg till att nå bättre resultat är enligt Stefan Holgersson att sätta medarbetarna i centrum och skapa bättre förutsättningar för de som ska jobba med mängdbrott. Som exempel lyfter han en situation där han själv fick i uppdrag att arbetsleda åtta av sexton poliser som beordrats att arbeta med mängdbrott under en femmånadersperiod. Stefan Holgersson använde tiden till att testa om det gick att få upp produktionsnivån. Detta med metoder för vilka han hämtade stöd från tidigare forskning. Bland annat gavs gruppen en morot med löfte om att få ägna 25 procent av arbetstiden åt utbildning eller teambildning. Mer frihet att arbeta individanpassat vad gäller till exempel arbetstider gavs också. Rapportförfattarens åtta poliser hade, efter att perioden var slut, bättre resultat än de övriga åtta.
Lyfter brister i regelefterlevnad
Det finns enligt Stefan Holgersson en utbredd inställning att Polismyndigheten inte behöver rätta sig efter lagar och regler. Det menar Stefan Holgersson i ytterligare en rapport som släppts under sommaren.
”Det handlar inte om bristande intern information, utan om ett förhållningssätt som återfinns hos personal på skilda hierarkiska nivåer.” Så formulerar sig Stefan Holgersson under den braskande rubriken ”Ursäkta, men vi är faktiskt POLISEN och vi står över lagen!”.
Rapporten baserar sig på hans löpande forskningsarbete under de 20 år han studerat Polisen. Bland hans exempel förekommer brister i hanteringen av offentlighetsprincipen och i hur Polismyndigheten kommunicerar med massmedier. Stefan Holgersson lyfter även hanteringen av vapenlicenser där han bland annat hävdar att likabehandlingsprincipen och objektivitetsprincipen frångås vid beslut.
Handläggningstiderna är också långa samtidigt som myndigheten, enligt rapporten, försöker kommunicera det motsatta. Ytterligare exempel avser hur Polisen inte följer Arbetsmiljöverkets riktlinjer för det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Rapporten har skrivits inom ramen för Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem CARER. Det bedriver tvärvetenskaplig forskning inom respons- och räddningsområdet. Den är en av flera rapporter som kommer att publiceras under 2018 och 2019.
