ANNONS:

 

På Twitter

 

Lenas ledare

Tillsammans är vi som bäst
Lena Nitz, ordförande
 
Polistidningen nummer 5 delades ut runt 19 oktober. Nästa nummer når brevlådorna 7 december.Komplett ugivningsplan finns här.
 
 
 
 
 
 

Arkiv

Montage: Christian Gård

Billiga mobiler
finansierade resor till Syrien

Publicerad 2018-10-18

Aktuellt Bedrägerier, momsbluffar och försvunna pensioner. Poliserna vid Ekobrottsmyndigheten jagar både pengarna och hjärnorna bakom den mest avancerade ekonomiska brottsligheten.

Lars Stävenborg

Trettio miljoner cigaretter importeras illegalt och säljs svart. Mobiler för 125 miljoner kronor byter ägare utan att staten får in en krona i moms. Fattiga och hemlösa EU-medborgares identiteter utnyttjas för att avlöna svart arbetskraft med hjälp av bluffakturor i innehållslösa bolag. Lars Stävenborg, polisinspektör  vid Ekobrottsmyndigheten, står vid en whiteboard och ritar upp exempel på avancerade och kreativa upplägg som använts för att lura samhället på pengar. Miljarder i uteblivna skatteintäkter som skulle ha kunnat användas till vård, omsorg och skola – eller till fler poliser för den delen.
– Jag vill påstå att det här är systemhotande. Det är enorma pengar i skattebortfall det handlar om, säger Lars Stävenborg.

EBM fyller 20 år

  • Ekobrottsmyndigheten bildades 1998. Sedan 2013 har myndigheten ett ansvar för utredningar av ekonomisk brottslighet över hela landet.
  • Myndigheten är en åklagarmyndighet, och verksamheten är organiserad i elva åklagarkammare. Generaldirektör Monica Rodrigo är högsta chef. Det finns också en verksamhetschef, Carina Maxson, och en polischef, Torbjörn Rosén, som leder polisernas arbete.
  • Huvudkontoret ligger i Stockholm. Dessutom har myndigheten operativ verksamhet på sex orter: Stockholm, Uppsala, Göteborg, Malmö, Linköping med enhet i Örebro och Umeå med enhet i Sundsvall.
  • EBM har drygt 600 anställda. Av dem är omkring 220 poliser, som har sin grundanställning i ekobrottskansliet på Noa.

Han har jobbat på Ekobrottsmyndigheten sedan 2012 och har numera ofta en funktion som utredningsledare. Innan han började här utredde han grova brott vid Söderortspolisen i Stockholm. Men det var hit till EBM han ville komma redan när han bestämde sig för att bli polis.
– Ja, det är kanske lite ovanligt. Men jag jobbade på tullen innan, med både smugglingsbrott, narkotikabrott och tullbrott till exempel. Där handlade det också om grova brott med mycket internationella förgreningar. Vi samverkade med många andra, precis som vi gör här på Ekobrottsmyndigheten. En av åklagarna tyckte att jag skulle passa för att jobba här, och man kan säga att hon sådde ett frö hos mig.

Lars Stävenborg är en av ungefär 220 poliser på Ekobrottsmyndigheten. De har sin grundanställning i ekobrottskansliet på Noa, vilket bland annat innebär att de har andra anställningsvillkor än sina civila kollegor på EBM. Men upplägget är en nödvändighet för att de ska få använda sina polisiära befogenheter. På Ekobrottsmyndigheten jobbar poliserna med alla delar av en brottsutredning, som tillslag, spaning och hemliga tvångsmedel, precis som kollegorna i Polismyndigheten.

Arbetssättet här är dock lite annorlunda än på många andra ställen. Man jobbar enligt den så kallade ”EBM-modellen”. Det innebär att åklagare, poliser och civila utredare, analytiker, revisorer och administratörer jobbar sida vid sida i utredningsgrupper.

Caroline Westlund

– Det är ett mycket integrerat sätt att arbeta. Jag ska inte säga att det alltid leder till snabbare beslut kanske, men det innebär i alla fall snabbare och närmare beslutsvägar. Vi kan enkelt och snabbt bolla ärenden och frågeställningar med varandra, säger Caroline Westlund, som är kammarkommissarie och sektionschef på EBM i Stockholm.
Caroline Westlund jobbade som ordningspolis i Västerort i Stockholm innan hon sökte sig till Ekobrottsmyndigheten 2009. Numera är hon chef för de 17 poliserna och arbetsleder 6 civila utredare på 3:e ekobrottskammaren på Kungsholmen i Stockholm.
– Vi är väldigt operativa här. Vi kan vara med och jobba upp ett eget ärende, planera och genomföra tillslaget. Det handlar både om mindre mängdärenden, men också om stora ärenden som kräver stora resurser, en del av dem kommer in från Operativa rådet. Så det är stor variation. Vi har egna spanare, analytiker, it-forensiker och egen kut. En del poliser som utreder grova brott på andra ställen är ute på fältet väldigt sällan, så är det inte här, säger Caroline Westlund.

Anna Forsmark

Ärendena som utreds här är ofta stora och väldigt komplexa. För att komma åt brottsligheten mer effektivt jobbar man nära och samverkar med andra myndigheter, som exempelvis Skatteverket. Därifrån kommer också många av de civila utredarna. En av dem är Anna Forsmark, som utrett grov ekonomisk brottslighet på Skatteverket i flera år innan hon började på EBM.
– Jag ville verkligen komma hit, arbetssättet här tilltalar mig. Det är så kul att jobba tillsammans med de andra yrkesgrupperna. Det skapar ett kreativt tänk som är bra, säger hon.
På Ekobrottsmyndigheten har hon främst jobbat med lite större utredningar om penningtvätt. Nu under hösten utbildar hon också andra utredare på myndigheten, både poliser och civila, i utredningsmetodik kring penningtvätt.
– Egentligen kan man säga att alla brott som generar ekonomisk vinning för med sig någon form av penningtvätt. Det handlar ju om att ta bort kopplingen mellan pengarna och brottet, så att man kan använda de brottsliga pengarna för att till exempel amortera av lånet på huset. Det kan handla om att renovera ett hus med svarta pengar och sedan sälja det, då blir vinsten vit, säger Anna Forsmark.

Penningtvätt och andra typer av ekonomisk brottslighet kan ibland vara sätt att finansiera terrorism eller annan våldsbejakande extremism. Om det finns sådana misstankar så informerar man och samverkar med andra myndigheter, som Säkerhetspolisen.  Ekobrottsmyndigheten har dock inte något eget uppdrag att jobba mot finansiering av terrorbrott.

Ett av uppläggen som utredningsledaren Lars Stävenborg ritade upp på sin whiteboard rörde handel med importerade mobiltelefoner och momssvindleri. Det blir en komplicerad skiss som innehåller bolag i England, målvakter i kortlivade bolag i Sverige och telefoner som såldes alldeles för billigt till svenska konsumenter. Och mobiltelefoner för över hundra miljoner.
– Om man får köpa en ny Iphone till ett pris som ligger långt under marknadsvärdet, så tycker jag att man borde börja fundera på om det har gått rätt till, säger Lars Stävenborg.

Förutom det enorma skattebortfallet, när mobilerna importerades och såldes utan att någon moms betalades in, så finansierade upplägget resor till Syrien och Islamiska staten.

– IS-resenärer är de perfekta målvakterna. De är ofta unga och ostraffade, vill snabbt få pengar för att betala resa och utrustning och de räknar inte med att komma tillbaka till Sverige. De reser till länder som inte har utlämningsavtal med oss. Den gamla bilden av fyllon som anlitas som målvakter finns nästan inte längre.

När härvan med mobiltelefonerna klarades upp blev flera personer dömda till långa fängelsestraff. Huvudmannen i England var en viktig del i brottsupplägget. Han lämnades ut till Sverige och dömdes bland annat för medhjälp till grovt skattebrott. Men pengarna, momsen som inte betalats in, är fortfarande borta och kommer inte att komma svenska staten till godo.
– Tidigare omsattes ofta svarta pengar i Sverige, så de kom ändå på något sätt tillbaka till samhället. Nu är brottsligheten så internationell och pengarna försvinner utomlands, till länder som kanske Turkiet, Dubai eller Kina, där vi aldrig kommer åt dem, säger Lars Stävenborg.

Polisernas arbetstid olöst fråga

Personalomsättningen och förtroendearbetstiden. Det är de två viktigaste fackliga frågorna för poliserna som är knutna till Ekobrottsmyndigheten just nu.

Lars-Åke Edlund

Lars-Åke Edlund är it-forensiker på EBM och styrelseledamot i Polisförbundets förbundsregion Nationella avdelningar, dit poliserna vid Ekobrottsmyndigheten hör.
– Den stora olösta frågan är polisernas förtroendearbetstid. Det fungerar om man arbetar dagtid och själv kan reglera sina tider. Nu när vi har poliser som jobbar med exempelvis spaning på helger och kvällar, så fungerar det dåligt. Det blir lätt att de jobbar för mycket utan att få betalt för det. Men jag hoppas att frågan ska lösas nu, för den har flyttats upp till Polisförbundet centralt.

En annan knäckfråga är personalomsättningen.
– Den är fruktansvärt hög, tycker jag. Vi har haft stora pensionsavgångar och rekryterat många nya poliser. Men många av dem har slutat efter bara ett eller två år. Det där är svårt för oss i facket att påverka, eftersom vi inte är med vid rekryteringen.

Tio poliser ska täcka halva Sverige

Ekobrottsmyndighetens sista utpost i norr ligger i Umeå, med en enhet i Sundsvall. De tio poliser som arbetar där ska täcka halva Sveriges yta.

Caroline Lindström

– Den geografiska yta vi har att täcka här är väldigt speciell. Det blir ett annat angreppssätt för oss som jobbar här, med väldigt mycket resor. Om jag ska hålla ett förhör i Kiruna så blir det 60 mil att köra enkel väg, säger Caroline Lindström som är polisinspektör vid EBM i Umeå.

Trots resor och avstånd trivs hon bra med jobbet. Hon beskriver det som mycket varierat.
– Vi poliser är inte specialiserade. Alla ska kunna det mesta. Det ska inte stå och falla med en person. Då blir det inte bra. Just nu utreder jag dels mängdärenden, enklare bokföringsbrott i samband med konkurs och dessutom ärenden om penningtvätt i olika typer av näringsverksamhet till exempel.

Anna Hjorth
frilansjournalist