-Om man lägger energi på att förbättra arbetsmiljön för cheferna, då kommer miljön förbättras för de andra medlemmarna också, säger Anette Öberg som är ordförande för Stockholms chefsförening.

-Om man lägger energi på att förbättra arbetsmiljön för cheferna, då kommer miljön förbättras för de andra medlemmarna också, säger Anette Öberg ordförande för Stockholms chefsförening.

2006 inrättades en central ombudsman för cheferna med placering på Polisförbundet, med lön betalad av arbetsgivaren. Vid årsskiftet 2015-2016 pensionerades förbundets senaste chefsombudsman och han ersattes inte. Arbetsgivaren ville inte längre stå för notan. Chefsfrågorna har i stället fördelats på andra ombudsmän på Polisförbundets kansli. Under tiden har förbundet fört samtal med arbetsgivaren om den partsgemensamma funktionen. På Polisförbundets kongress kom så frågan upp om en chefsombudsman. Krav på att verka för ett återinförande restes i två olika motioner, som båda klubbades igenom.

”Det finns de som hör av sig och tycker att man inte tar tillvara på chefernas frågor.”

En av motionerna skrev Anette Öberg tillsammans med sitt förbundsområde.
– Vi vet att förbundet har jobbat i den här riktningen, men det har inte fungerat, säger hon.
Anette Öberg känner en oro inför att fler chefer ska byta fackförbund, vilket vissa redan gjort.
– Vi har ju en hög anslutningsgrad och man känner sig som en polis och vill vara med, men det finns de som hör av sig och tycker att man inte tar tillvara på chefernas frågor.
Deras prioriteringar skiljer sig till viss del från andra polisers. Polisförbundet Stockholm chef har bland annat genomfört en arbetsmiljöenkät tillsammans med region Syd som visar att lön och arbetstid kommer först på fjärde plats i chefernas prioritering. Det efter stöd och avlastning i första hand, följt av organisationsproblem och psykosocial arbetsmiljö.

I Stockholm, där man på chefssidan har 230 medlemmar, klarar man det ändå ganska bra. Anette Öberg är heltidsfacklig och de flesta hör av sig direkt till henne. Ute på polisområdena i Stockholm finns också oftast personalombud, men det är inte helt lätt att få cheferna att engagera sig fackligt, tycker hon. Om det saknas underorganisation för chefer så hamnar deras frågor hos regionstyrelsen. Hur förbundet organiserar chefer skiljer sig också åt i de olika regionerna. I Syd och Stockholm är kriteriet för att vara med i chefsföreningen kommissarie, oavsett tjänst. I Väst gäller strategiska och indirekta chefer med tidsförordnande och i andra regioner gäller inspektörsgrad.

”Man löser problemen efter hand, men uppdragen är ofta oklara och så kan man ju inte bygga en verksamhet.”

Anette Öberg säger att mycket har blivit sämre för cheferna, både på direkt och indirekt nivå, sedan omorganisationen. Även om den värsta tiden kanske är över, med tillfälliga tillsättningar och vad hon kallar ”väldigt lösa boliner”, så kvarstår många problem.
– Chefen för PKC hade 36 gruppchefer under sig på sju geografiska platser. Det blev så småningom fem sektioner av det. Man löser problemen efter hand, men uppdragen är ofta oklara och så kan man ju inte bygga en verksamhet.
– Tidsförordnanden för direkta chefer är en annan sak som vi tycker ska bort. Där gräver vi vår egen grav. Och är fyra år verkligen lämpligt för strategiska chefer? Det är ju egentligen en väldigt kort tid. Det finns många chefer som mår dåligt.

Anette Öberg betonar att Polisförbundet är överens om att man vill se just poliser som polischefer, men att de som mår dåligt och inte får stöttning riskerar att lämna såväl förbundet som myndigheten.
– Vi hoppas ju att man snart ska annonsera efter en ombudsman för chefer, eller en person som ska ha den funktionen och att man ska presentera det här kongressbeslutet för arbetsgivaren och sedan ta beslut om hur vi ska göra nu. Ett sista försök med arbetsgivaren och får man ett nej så får vi se till att budgetera för det här.

”Jag får inget tydligt svar”

Väntan på arbetsgivarens svar angående en partsgemensam ombudsman för cheferna har pågått för länge, menar Polisförbundets ordförande Lena Nitz.

– Man får inte in ens en tå genom den där dörren, trots att den stått på glänt så länge. Och jag får inga tydliga svar, säger Lena Nitz som svar på om det finns förutsättningar för att återgå till den tidigare modellen för chefsombudsman.
– Det drar ihop sig till att vi måste lösa det här själva. Men jag tycker det är synd.
Hon menar att en partsgemensam ombudsman bland annat har arbetsgivarperspektiv, som en chef kanske behöver ha med sig även i det fackliga. Om förbundet ensamt står för resursen finns risken att den förståelsen inte blir lika stor.
– Lojaliteten hamnar ju helt hos förbundet då.
Lena Nitz vill inte ange någon tidsram, men nu när den nya styrelsen är på plats och de har fått sina ansvarsområden finns enligt henne förutsättningar för att ta ett beslut.
Kan Polisförbundet nationellt ta hand om chefernas frågor på ett tillfredställande sätt som det ser ut idag?
– Med nöd och näppe. För ett mer aktivt och offensivt arbete krävs en personell resurs.