För fem år sedan gick det att skriva ut enkla plastvapen med 3D-skrivare. I dag är det möjligt att printa ut i det närmaste perfekta vapen av kolfiber. De syns inte i säkerhetskontroller och de är nästan omöjliga att spåra.
För fem år sedan gick det att skriva ut enkla plastvapen med 3D-skrivare. I dag är det möjligt att printa ut i det närmaste perfekta vapen av kolfiber. De syns inte i säkerhetskontroller och de är nästan omöjliga att spåra.
Vem som helst kan tillverka ett vapen med en 3D-skrivare. Det hävdar LO Strömberg, svensk-amerikansk säkerhetsexpert och professor, knuten till KTH. Han förklarar att allt som behövs för att tillverka ett vapen är en dator, en ritning, en 3D-skrivare och ett filament, det vill säga ett material att skriva ut vapnet med. Saker som går att komma över i vanliga butikskedjor eller på nätet för några tusenlappar.
– Det krävs ingen speciell kunskap för att tillverka ett vapen, säger LO Strömberg.
Att det är enkelt att tillverka vapen i 3D-skrivare är en av riskerna med dem. De kan lätt spridas, exempelvis bland kriminella gäng. Något som man sett exempel på i USA, säger LO Strömberg.
Numera går det också att tillverka både vapen och patroner av hög kvalité i material som exempelvis kolfiber.
– Sedan kan man ta med dem, precis som med plastvapen, på en flygplats, utan att de syns i säkerhetskontrollens metalldetektorer. Eller in i en rättegångssal. Det hör ju till de värsta scenarierna. Vapen i kolfiber har i princip samma hållbarhet som vanliga vapen i metall, säger han.
I Sverige har 3D-vapen hittills inte varit särskilt vanliga. Vapengruppen på Nationellt forensiskt centrum, NFC, har följt utvecklingen de senaste åren.
– Vi har hittills bara stött på kanske en handfull ärenden. Några enstaka om året, att jämföra med kanske tusen, femtonhundra vanliga vapen som tas i beslag varje år. Vi på NFC ser större delen av vapenflödet, så det vore märkligt om det fanns en uppsjö av 3D-printade vapen som vi inte kände till, säger Mikael Högfors, chef för vapengruppen på NFC.
De vapen som NFC fått in har varit av varierande kvalité. De flesta har varit tillverkade i plast.
– Generellt kan man säga att det har varit den typen av plast som man gör skärbrädor av. Den är inte gjord för att klara kraften som byggs upp för att föra kulan framåt vid ett skott. Men absolut kan man få iväg några skott, däremot är det inte någon beständig hållbarhet på de här vapnen. Det är kanske därför vi inte ser dem så ofta heller, säger Mikael Högfors.
En kula som avlossats med ett egentillverkat 3D-utskrivet vapen kan vara svår att spåra.
– Det är en ny bild. Spåren kommer att avvika från det vi är vana vid att se i dag, metallspår mot metallspår. Och vapnet kan eldas upp till exempel. Ur kriminalteknisk synvinkel så försvinner det en spårbild i metall, men det tillkommer annat som vi får lära oss, säger Mikael Högfors.
Trots att 3D-vapen ännu inte är vanliga i Sverige så måste de betraktas som ett reellt hot, menar han.
– Ja, absolut. De är ju enkla att tillverka och om man inte har konventionella vapen så kommer man förstås att göra det i stället. Dessutom går ju skrivartekniken framåt. Skrivare för metallutskrifter kommer att bli mer tillgängliga på konsumentmarknaden och då blir det helt andra dimensioner.
NFC har informerat kriminaltekniker runt om i landet om utvecklingen med 3D-vapen. Men än så länge är många poliser inte alls medvetna om vilka risker de innebär. Polisens nya nationella huvudskyddsombud, Patrik Danielsson, efterlyser mer utbildning.
– Den information vi fått hittills har varit begränsad. Vi skulle behöva se, klämma och känna på de här vapnen för att förstå vilka former de kan finnas i. Det viktiga nu är att sprida kunskapen så att poliserna vet vad de ska vara uppmärksamma på och kan hitta vid till exempel husrannsakningar.
2013 publicerade USA-företaget Defense Distributed ritningar på en pistol, ”The Liberator”, som kunde laddas ner gratis. Med en 3D-skrivare gick det att skriva ut en fungerande pistol i plast.
På två dagar laddades ritningarna ner över hundra tusen gånger. Sedan grep amerikanska myndigheter in och satte stopp. Man ansåg att ritningarna stred mot regler om bland annat vapenexport.
Men företaget och vapenlobbyn nöjde sig inte och det blev en långdragen juridisk process som fick punkt först i somras. Då slog en domstol fast att det är olagligt att publicera ritningar på vapen hur som helst. Numera är det endast tillåtet i vissa amerikanska delstater, en ritning kostar i dagsläget tio dollar per vapen.
I vissa andra länder har man infört olika slags förbud, både mot vapnen och mot att inneha ritningar.
I Sverige är det förbjudet att skriva ut 3D-vapen om man inte har licens för vapentillverkning.
Anna Hjorth
frilansjournalist
