Jag blev inte förvånad när jag läste artikeln Upprepad kritik mot rekrytering till utlandsuppdrag, där Polisens internationella enhet får allvarlig kritik enligt Polismyndighetens tillsynsrapport 2018:5, skriver en polis och jurist med lång erfarenhet av samarbete med Utlandssektionen.
Jag blev inte förvånad när jag läste artikeln Upprepad kritik mot rekrytering till utlandsuppdrag, där Polisens internationella enhet får allvarlig kritik enligt Polismyndighetens tillsynsrapport 2018:5.
Av rapporten framgår att av totalt 16 påtalade brister från en tidigare tillsyn 2015-2016 hade endast en (!) blivit åtgärdad. Baserat på mer än 15 års erfarenhet från samarbete och kontakter med utlandssektionen, inkluderande flera års internationell tjänstgöring vid Polisens utlandsstyrka, kan jag konstatera att aldrig någonsin tidigare sedan den polisiära utlandsverksamheten överfördes från Försvarsmakten till Polismyndigheten år 2000, har det funnits sådana brister som efter att den nya (nuvarande) ledningen vid Noa internationella enheten och utlandssektionen övertog verksamhetsansvaret i samband med omorganisationen av Polisen 2015.
Så till exempel ansåg sig Sveriges FN-ambassadör Olof Skoog nödgad att skriva en begäran till regeringskansliet om att huvudmannaskapet för polisrådgivartjänsten i New York skulle överföras till justitiedepartementet då Polismyndighetens huvudmannaskap ”har visat sig bristfälligt på flera plan” samt att ”den nuvarande befattningshavaren, som gör ett utmärkt arbete, ska förlängas med ett år” (Skoogs hemställan den 17 mars 2016 hänvisas). Därmed kom Polismyndigheten att förlora den mest prestigefyllda internationella tjänsten som myndigheten någonsin har haft.
Artikeln tar även upp att handläggarna vid utlandssektionens professionalitet kan ifrågasättas, då uppgifter gjort gällande att man som sökande behöver ”känna en handläggare” för att komma i fråga för ett utlandsuppdrag.
Detta stämmer dåligt med mina egna erfarenheter från göromål med såväl de polisiära som civilanställda handläggarna vid utlandssektionen, som i alla avseenden har agerat ytterst professionellt och med hög integritet i samtliga fall som jag känner till.
Däremot finns det flera exempel där cheferna vid Internationella enheten respektive Utlandssektionen personligen har intervenerat och kört över handläggarna för att tillsätta eller ta bort en sökande, utan angivande av sakliga grunder (rikspolischefen underrättad vid flera tillfällen bland annat genom PM den 9 juni 2017).
Vid en stor organisation som Polismyndigheten kommer det alltid att finnas enstaka personer i chefsställning som agerar oprofessionellt, oetiskt eller i vissa fall till och med brottsligt. Det återstår för den högsta polisledningen att agera i det här fallet.
Dan Peterson
Polis och jurist
Polismyndighetens svar: ”Reformarbete pågår”
Mot bakgrund av att internationella enheten 2015 sammanförde flera olika delar av den tidigare organisationen uppdrog enhetschefen förlagan till myndighetens tillsynsfunktion att göra en granskning.
Granskningen syftade till att identifiera utvecklings- och förbättringsområden. De rekommendationer som granskningen ledde till omhändertogs i ett beslut om ett flertal åtgärder, som därefter legat till grund för verksamhetsutvecklingen.
Flera av åtgärderna kräver att även andra delar av Polismyndigheten involveras. Det är till exempel ekonomiavdelningen som ansvarar för Polismyndighetens budgetprognoser och HR-avdelningen för bemanning och annan kompetensförsörjning. Det personalmässigt mycket ansträngda läget i myndigheten, till följd bland annat av skjutningar och problem i de särskilt utsatta områdena, har påverkat såväl personalsituationen vid enheten som stödavdelningarnas förmåga att bistå enheten inom sina ansvarsområden. Det reformarbete som initierades av enhetschefen pågår, men tidsplanen har behövt justeras.
När det gäller exemplet med polisrådgivaren vid permanenta representationen i New York har huvudmannaskapet för funktionen över åren växlat mellan departement och myndighet. Detta till skillnad från den militära motsvarigheten som alltid haft försvarsdepartementet som huvudman.
Med hänsyn till Sveriges plats i säkerhetsrådet är det högst naturligt att huvudmannaskapet vid denna tidpunkt övergick från Polismyndigheten till justitiedepartementet. När tjänsten utlystes av departementet resulterade processen i att den dåvarande polisrådgivaren ersattes.
Joakim Baltzarsson
Chef utlandssektionen
