Ökat behov av tolk i kombination med sviktande kvalité försvårar för poliser att göra ett bra jobb och äventyrar rättssäkerheten. Nu föreslår en särskild utredning ett förstatligande av tolkförmedlingen.
Ökat behov av tolk i kombination med sviktande kvalité försvårar för poliser att göra ett bra jobb och äventyrar rättssäkerheten. Nu föreslår en särskild utredning ett förstatligande av tolkförmedlingen.
Polistidningen har tidigare berättat att kostnaden för Polisens tolkanvändning har ökat med mer än det dubbla de senaste tio åren. Samtidigt finns problem med kvalitén.
För ett drygt år sedan tillsatte regeringen en tolkutredning och i december presenterade den sina förslag till förbättringar. Bland mycket annat föreslås att Statens Servicecenter ska förmedla tolkar till statliga beställare.
Enligt betänkandet lämnar kompetensen och planeringen hos beställarna mycket att önska. Det gör att en stor del av ansvaret för att en tolkning genomförs på ett rättssäkert och professionellt sätt lämnas åt den privata förmedlingen att garantera.
”En sammanhållen statlig förmedling skulle ge staten och Polismyndigheten bättre förutsättningar för kvalitetskontroll.”
Enligt Folke K Larsson, utredningens huvudsekreterare, kan en statlig tolkförmedlingstjänst bland annat lösa problemet med säkerhetsklassning och kvalitetssäkring av tolkar. Vad gäller Polismyndigheten slår utredningen fast att dagens system, med avrop via ramavtal, kan vara problematiskt ur säkerhetssynpunkt.
– En sammanhållen statlig förmedling, med grund i Kammarkollegiets register över tolkar, skulle ge staten och Polismyndigheten bättre förutsättningar för kvalitetskontroll. Idag sköts detta helt utan insyn genom de privata förmedlingarna, menar Folke K Larsson.
Modellen skulle, enligt förslaget, utvecklas i ett treårigt pilotprojekt med start år 2020. I betänkandet föreslås också att Kammarkollegiet tillsammans med en rad externa experter tar fram ett informationsmaterial till stöd för användare inom staten.
Utredningen föreslår också en förändring av utbildningssystemet för tolkar samt justeringar i rättegångsbalken, som även reglerar tolkanvändning under förundersökning. Den får enligt förslaget en tydligare formulering som inte bara kräver att auktoriserad tolk, utan specialiserad rättstolk, ska efterfrågas i möjligaste mån.
Utredningens betänkande väntar nu på att gå ut på remiss och Folke K Larsson tror att det kan bli vissa reaktioner på förslaget om den statliga tolkportalen.
-Jag hoppas att det vinner stöd. Det skulle skapa avsevärt bättre förutsättningar för såväl myndigheter som tolkar, säger han.
Nytt system på väg
-Ett nytt avropssystem planeras införas i samband med att ett nytt statligt ramavtal för tolkförmedling träder i kraft. Det kommer att förbättra kontrollen av vad man beställer.
Så säger Magnus Sallrot på beredningsenheten på Noa, som representerar Polisen i den rådgivande nämnden för tolk- och översättningsfrågor.
Han har inte tagit del av förslaget med en statlig tolkportal, men är ansvarig för att genomföra ett pilotförsök med det nya avropssystemet.
– Där ska man ställa krav på vad man vill ha från tolkförmedlingen.
Piloten kommer att genomföras på flera av de myndigheter som omfattas av det nya ramavtalet. På Polismyndigheten kommer en mindre grupp medarbetare på Noa ingå. Försöket skulle ha inletts i februari, men har skjutits upp med anledning av frågetecken kring it-säkerheten.
Det nya avtalet har överklagats och sedan 2017 är det avtalslöst. Men nyligen gav ett beslut i Högsta Förvalningsdomstolen fritt fram att teckna avtal och om inget ytterligare överklagande görs kan avtal vara på plats den andra februari.
Rent praktiskt går den polis som idag behöver tolk in via Intrapolis och beställer tolk via en mejllänk. Magnus Sallrot tycker att det är, om inte den enskilde polisens, så dennes närmaste chefs ansvar att ha koll på vad som gäller och vad som krävs. Han är övertygad om att Polisen i stor utsträckning använder sig av rättstolkar och auktoriserade tolkar, men säger också att man är prismedveten.
Regelverket kring tolkanvändningen idag är sparsmakat. Angående att Polisen inte tycks göra någon egen uppföljning och återkoppling på tolktjänsterna tror Magnus Sallrot att det kommer att bli bättre med det nya avropssystemet, om det införs.
– Men det krävs ju att någon får uppdraget, säger han.
”Bristande kompetens hos beställarna”
Lotta Hellstrand är ordförande i yrkesorganisationen Rättstolkarna och auktoriserad rättstolk i engelska. Hon tror mycket på det nya statliga ramavtalet.
Utredningens förslag om en statlig tolkportal ser hon både för och nackdelar med.
– Den allra största vinsten skulle ju kunna vara en bättre samordning mellan de olika myndigheterna. Idag samordnas inte beställningarna alls.
Det största problemet med just Polisens tolkanvändning tycker Lotta Hellstrand är bristande kompetens hos beställarna.
Av Polismyndighetens yttrande avseende en JK-anmälan som gjorts mot flera polisregioner i december 2018, framgår också att det vanliga är att förhörsledare antar att de får vad de behöver från tolkförmedlingarna avseende kompetens, och därför sällan kontrollerar detta.
– Rättstolkarna har försökt prata med Polismyndigheten sedan 2011. På de olika domstolarna är det vanligt att vi föreläser, men Polisen har inte varit intresserad.
I en mejlväxling Polistidningen får ta del av mellan Rättstolkarna och olika personer med ansvar för upphandling hänvisas till Kammarkollegiet, då man anser att dessa äger frågan.
