ANNONS;

ANNONS:

 
 


Så här ser Polistidningen nummer 5 ut. Den delas ut runt den 18 oktober till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, trots att du är medlem, kontakta Polisförbundets medlemsservice: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

Vi måste skydda den som skyddar! 

Lena Nitz, ordförande

 
 

 
 

Arkiv

Förhandlingschefen:
”Inspektörsavtalen
gör inte comeback”

Publicerad 2019-01-18

Aktuellt De ”eviga polisassistenterna” får sätta sitt hopp till de nya karriärvägar som fack och arbetsgivare just nu filar på. Det finns inte på kartan att återinföra ett system där poliser blir inspektörer per automatik efter viss tid. Det säger Niklas Simson, förhandlingschef på Polisförbundet.

I november skrev vi om frustrerade polisassistenter som jobbat i ett decennium utan att få möjlighet att stiga i graderna. Efter artikeln har fler i samma situation hört av sig för att berätta sina historier.

Vi har också fått frågor om vad som har hänt med de gamla inspektörsavtalen. Kan de komma tillbaka och lösa problemet?

Niklas Simson

Svaret är nej, enligt Niklas Simson, förhandlingschef på Polisförbundet.
– Avtalen kommer inte att göra comeback. De tillhör den gamla organisationen. Det finns inte någon som helst vilja från arbetsgivarsidan att återuppväcka dem.

Polisförbundet har tidigare haft som ambition att teckna ett nationellt avtal om att poliser ska befordras till inspektörer efter fem års anställning. Det fanns bland annat med i det lönepolitiska programmet från 2016. Men i höstas, när Kongressen behandlade en motion i ämnet, bifölls inte yrkandet om att ”med kraft” driva frågan. I stället ansågs motionen besvarad med en hänvisning till det partsgemensamma arbetet med nya karriär- och utvecklingsvägar, Kuv.

Ett problem för många polisassistenter har varit att de inte kan nå inspektörsgrad utan att bli gruppchefer eller förundersökningsledare. Och när sådana funktioner tillsätts genom arbetsledningsbeslut måste man vara inspektör för att kunna anmäla intresse. Ett moment 22 med andra ord.

Enligt Niklas Simson finns det komponenter i Kuv som skulle kunna råda bot på dilemmat, bland annat tanken om att poliser ska kunna stiga i både lön och tjänstegrad utan att byta funktion. Löneförhöjning och befordran ska i stället vara kopplad till ett antal definierade kompetensnivåer inom respektive funktion. För en ingripandepolis eller utredare kan det handla om grundläggande, fördjupad, specialiserad och avancerad nivå. En polis ska kunna gå vidare till nästa nivå genom att till exempel fortbilda sig och skaffa sig erfarenhet av olika arbetsuppgifter.

Det finns också tankar om att koppla tjänstegraderna till de föreslagna kompetensnivåerna, vilket kan innebära att det blir fler tjänstegrader än idag. En polis skulle till exempel kunna gå från att vara assistent, via konstapel och första konstapel, till inspektör eller kommissarie. Exakt vad de nya graderna ska kallas är dock inte bestämt i dagsläget, enligt Niklas Simson.

Ett krux med dagens system är att poliser är anställda i sin tjänstegrad och därför måste få en ny anställning när de befordras. Därför diskuterar fack och arbetsgivare om tjänstegrader och anställningsbenämningar ska frikopplas från varandra. Rent teoretiskt skulle en polis då kunna vara anställd som polisassistent eller inspektör, men ha graden kommissarie. Ett alternativ är ta bort de olika anställningsbenämningarna och bara ha en anställning för poliser.
– Då är man anställd som ”polisman” under hela karriären, möjligen med undantag för om man får någon högre chefsbefattning, säger Niklas Simson.

Polisförbundet har inte tagit ställning i den frågan och han kan se nackdelar med ett sådant system. Det skulle ge arbetsgivaren stor frihet att använda arbetsledningsbeslut för att bemanna olika funktioner.
– Eventuellt kan man parera det genom att teckna kollektivavtal om urvalsnämnder där facket finns representerat för att garantera ett sakligt och opartiskt urval.