Vad händer i ett framtida arbetsliv om vi gör slut på oss själva och våra mentala resurser?

I hållbarhetens tecken behöver chefer och ledare öka sin kunskap kring arbetsliv, psykosociala frågor, beteendevetenskap och medarbetares behov av ett gott arbetsliv. Polisyrket är särskilt utsatt och påfrestande och därmed också extra viktigt att få medarbetare som mår bra och som stannar kvar i yrket.

Som närstående ser jag hur chefer inte har kunskap om hjärnans och kroppens sårbarhet eller hållbarhet, eller om kopplingen kropp och själ som en enhet. Många gånger saknas just kunskap för att en medarbetare ska få stöd för att göra ett bra jobb och trivas på sitt arbete. Det räcker inte att gå ledarskapskurser utan det behövs en djupare förståelse för hur människor fungerar samt kunskap om åldersspann och livsvillkor.

Att leda och fördela arbete kan många göra, men att göra det på ett sådant sätt att arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och meningsskapande, det är något helt annat. Att skapa trygghet och tillit i en pressad arbetssituation kan vara avgörande för en hel avdelning och medarbetarnas hälsa. Okunniga chefer och ledare kan skapa hälsoproblem och allvarlig sjukdom om de inte ser sina medarbetare som ett viktigt humankapital att hantera med hänsyn, dialog och förståelse. Diskriminering och kränkande behandling, som ett uttryck även det för okunskap, tillåts ske och kan skapa stort lidande.

Jag har upplevt att ledare inom polisen kan skapa förvirring och otydlighet och en oerhörd stress som är farlig och som kommer ur okunnighet och oförmåga att förstå andra människor. Polisen ska ha hårda nypor när det behövs, självklart. Det är vår trygghet i samhället och kan betyda liv eller död. Därför behövs inte bara utbildning utan också mognad och mindre egocentricitet bland chefer samt ett trovärdigt ansvar för personalen och deras välbefinnande.

Arbetsmiljöverket har sedan 31 mars 2016 nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö som gäller psykisk ohälsa, stress, hot och våld. Här behandlar föreskrifterna även hög arbetsbelastning och problem i det sociala samspelet som en viktig punkt och där samspel är det som kanske är mest eftersträvansvärt för att medarbetare ska må bra.

Polisen förlorar varje år viktiga medarbetare. Kanske är det inte bara en lönefråga utan i hög grad en fråga om tunt och rent av dåligt ledarskap?

Anonym polishustru