ANNONS:

 
 
 

På Twitter

 

Ordförandeord

Lönesatsning och långsiktighet
Lena Nitz, ordförande
 
 
 
 
 
 

Arkiv

Rutin bristvara på jouren

Publicerad 2019-04-12

Aktuellt Polisen har inte rätt kompetens på plats i utredningsverksamheten utanför kontorstid. Det slår mot kvalitén i utredningarna och mot arbetsmiljön, enligt en rapport från Polismyndighetens tillsynsfunktion.

Redan på 90-talet kom dåvarande Riksrevisionsverket med kritik om att polisanställdas arbetstider inte matchar verksamhetens behov. I olika omgångar har Polisens interna granskningar kommit till liknande slutsatser: mycket av arbetstiden är förlagd till dagtid helgfria vardagar, trots att de flesta brott begås på kvällar och helger.

Polismyndighetens tillsynsfunktion stämmer nu in i kritiken med en mindre smickrande beskrivning av utredningsverksamheten på jourtid. Den är främst inriktad på att ”hålla ställningarna”, vilket i praktiken betyder att hantera frihetsberövade och att utreda de grövsta brotten. Resten sker i mån av tid, enligt rapporten.
Här krockar verkligheten med Polisens nationella utredningsdirektiv, PNU, som betonar vikten av att sätta in rätt åtgärder tidigt i brottsutredningar, vilket ofta är just utanför kontorstid.

Håkan Wall som är enhetschef på Noa, med nationellt ansvar för utredning och lagföring, menar att grundproblemet är att Polisen är underbemannad dygnet runt och året om.
– Vi är för få totalt och det kanske slår igenom mer på icke kontorstid.
Samtidigt finns det en gräns för hur mycket arbetsgivaren kan styra över personal till kvällar och helger.
– Verksamhetsbehovet är det viktigaste men sen ska det ske en rimlig avvägning mot medarbetarnas behov av fritid och vila. Och ska vi bli starkare på den här tiden blir vi svagare någon annanstans.
Han anser också att det går att utreda enligt PNU även med en bemanning som inte är ”helt enligt konceptet”.
– Det som är viktigt initialt, som jag alltid brukar säga, är att vi har duktiga och kompetenta jour-FU-ledare i tjänst dygnet runt. Har man en spetsig, vass och högt kompetenssatt FU-ledning då blir ofta rätt saker gjorda.

detta granskades

Tillsynen omfattar tre polisområden (sydöstra Götaland, Jönköping och Uppsala) och har fokuserat på Polisens förmåga att genomföra utredningar enligt polisens nationella utredningsdirektiv, PNU, under icke kontorstid. Rapporten heter Utredning under icke kontorstid, tillsynsrapport 2018:6.

Tyvärr pekar Polisens tillsynsfunktion ut just FU-ledningen på jourtid som en svag punkt. I rapporten står det att ”…de förundersökningsledare som är minst erfarna i sin funktion normalt sett är placerade först i utredningskedjan, d.v.s. i jourmiljön”. Håkan Wall säger inte emot.

– Det är väldigt många unga poliser som inte har hunnit få den här erfarenheten och rutinen. Men vi har nyligen fattat ett antal beslut som pekar just på att jour-FU-ledning är en kritisk framgångsfaktor. Där vidtas aktiva åtgärder. Jag ska inte säga att den här rapporten slår in öppna dörrar, men nästan.

Även Statskontoret har berört problemet med oerfarna förundersökningsledare på jourtid. I myndighetens slutrapport om den stora omorganisationen står det att jour-FU-ledare ofta ses som ”…en karriärväg för personal som inte längre vill arbeta i yttre tjänst, och i mindre utsträckning som en tjänst för erfarna förundersökningsledare”.
Så hur får man de mest kompetenta att jobba nätter och helger? Håkan Wall ser flera vägar.
– Vi måste hitta ett sätt att göra den här funktionen attraktiv. Man kan arbeta med arbetsmiljön, arbetstider och lönesättning. Och vi har ju en del i Ralsen om karriär- och utvecklingsvägar som ska stimulera människor att stanna kvar i vissa funktioner.
Tillsynsfunktionens rapport pekar också på ett antal stressfaktorer för den personal som jobbar utanför kontorstid. På vissa håll ska FU-ledarna även agera stationsbefäl på jourtid och yttre personal kan ha svårt att få tag i FU-ledaren för att få återkoppling på sina utredningsåtgärder.

Det är också ont om kriminaltekniska resurser, till exempel när lokus* inte är i tjänst eller jourhavande kriminaltekniker är långt borta. Då faller det på IGV-personalen att göra brottsplatsundersökningar eller vakta brottsplatser i väntan på tekniker.
Håkan Wall på Noa anser att bemanningen är något som måste bestämmas lokalt.
– Jag tror inte på nationella direktiv om exakt hur man ska förlägga arbetstid, för verksamhetsbehovet är så olika runt om i landet.

Men enligt den här rapporten har de granskade polisområdena inte själva gjort någon verksamhetsanalys för att se vilken bemanning som behövs på olika tider. Vad tänker du om det?

– Ja, det är tråkigt och jag har haft en dialog med de områden och arbetsplatser som har granskats här och bett dem titta på varför.

*Lokala brottsplatsundersökare.