– Fyra år. Sjuhundra kronor.

Butiksägaren visar med fingrarna hur många år han har betalt tillstånd för att ha sina fruktlådor på gatan utanför affären. Peter Torstensson förklarar att han behöver kunna visa upp tillståndet, som verkar befinna sig i ett kassaskåp någonstans. Han bestämmer sig för att kolla upp det när han kommer tillbaka till stationen, skakar hand med mannen och kliver ut i solen.
– Det är antagligen i sin ordning.

”Jag visste att det rörde sig om andra personer och jag ville stävja det här.”

På Torggatan i Åmål har flera av dem, som för några år sedan kallades nyanlända, startat verksamheter. Först var de boende lite skeptiska, enligt Peter Torstensson.
– Men sedan har de insett att de har bra öppettider och så. De har öppet lite senare.

Inte långt ifrån butiken med fruktlådorna ligger Torggrillen. När den rånades i vintras uppstod rykten.  Det riktades misstankar mot kollektivet nyanlända och specifikt två individer och man gick ut med namn på en av dem på Flashback, säger Peter Torstensson, som skrev ett Facebookinlägg om saken.

– Jag visste att det rörde sig om andra personer och jag ville stävja det här.

Åmål, som flera andra mindre orter, togs på sängen av den så kallade flyktingvågen. Peter Torstenson betonar att den andel av de nya invånarna som skapat problem och begår brott är mycket liten. Han säger också att det blir allt tydligare hur tillskottet är en tillgång, men kring den lilla klick som inte sköter sig uppstår snabbt upprörda känslor.

I Peter Torstenssons inlägg, som publicerades den 8 december, finns uppgifter om att det inte rörde sig om så kallade nyanlända, utan två utländska medborgare som bott i landet ett tag. Uppgifter om att de tidigare var kända av Polisen samt deras ålder. Det framgick också att de varit föremål för sociala insatser.

”Det tycker jag är rätt. Journalister ska ställa kritiska frågor.”

Inlägget fick en journalist från P4 Väst att höra av sig. Enligt Peter Torstensson undrade journalisten bland annat om inte inlägget kunde ”vara på gränsen till uppvigling mot invandrare?”.
– Det tycker jag är rätt. Journalister ska ställa kritiska frågor, säger Peter Torstensson.

Han berättar att han har skrivit på liknande sätt förut, då utan reaktion från lokalradion. Han tar upp ett fall då rykten gick om en gruppvåldtäkt i Bengtsfors. Det började mullra i samhället. Upprörda personer skrev på Polisens Facebooksida och hävdade att man mörkade. Hotfulla blickar riktades mot ett boende för nyanlända unga killar.
– I själva verket var det ingen gruppvåldtäkt. Det var en man, visserligen med annat medborgarskap, som hade sexuellt ofredat en kvinna i en trappuppgång. Efter Facebookinlägget lade sig det hela platt. Jag trodde det skulle bli likadant nu.

P4 intervjuade även hans chef, polisområdeschefen Lars Eckerdal. Han sade att inlägget var ”problematiskt, eftersom Polisen inte ska arbeta med att öka stigmatiseringen i samhället”.

Facebookinlägget fick efter många om och men ligga kvar och gör så ännu i skrivande stund. Många skyndade till Peter Torstenssons försvar. Bland annat Polisförbundet, som kritiserade Lars Eckerdals uttalanden i radion.
– Hade han skrivit något som förbundet inte kunde stå för så är det väl en annan sak. Men vi gjorde vad vi kunde för att stötta Peter, säger Raymond Coleman ordförande för Polisförbundet Fyrbodal.

”Kanske främst för att det öppnar upp för en diskussion. Vad är Polisens roll i samhället?”

Lars Eckerdal säger till Polistidningen att han egentligen främst reagerade på andra detaljer än de om medborgarskapet i Facebookinlägget.
– Men det här är supersvåra frågor och jag tycker att man ska vara försiktig. För mig är det viktigt att vår verksamhet speglar de statliga värderingarna där likabehandling är en stor del.
Efter uttalandet säger han att han fått en del kritik, men också positiva reaktioner.
– Kanske främst för att det öppnar upp för en diskussion. Vad är Polisens roll i samhället?
Lars Eckerdal tycker att man ska fundera flera gånger innan man publicerar ett inlägg i Polisens officiella kanaler.
– Men jag gjorde bedömningen att det hade blivit konstigt att ta bort något som fått en så stor spridning och som det fanns en pågående debatt om.
Både han och Peter Torstensson intygar att de har haft och har en bra dialog om saken.

Peter Torstensson har inte märkt av någon kritik från allmänheten i samband med Facebookinlägget, tvärtom. Han tycker att Polismyndigheten är onödigt ängslig i sin kommunikationsstrategi och uppfattar det som att arbetsgivaren aldrig tycker att det är motiverat att redogöra för annat medborgarskap.

Men när är det motiverat att redogöra för ett annat medborgarskap då?
– Det är ju det jag önskar att det fanns en diskussion om.

Peter Torstensson poängterar att han skiljer på etnicitet och medborgarskap. Han menar att det har betydande skillnader om en person som begår brott i Sverige är hemmahörande i ett annat land. Rent juridiskt om inte annat. Han nämner också Norge, varifrån han själv har halva sitt ursprung, där de redogör även för etnisk bakgrund, även om medborgarskapet är norskt.
– Det tycker jag är att gå för långt.
Vi kommer in på om fakta alltid stävjar ryktesspridning och Peter Torstensson nämner de som hävdar att Polisen mörkar när brott begås av invandrare. På frågan om man verkligen ska anpassa sig efter sådana anklagelser har han inte svaret.

För att få klarhet i om han gjort något fel eller gått för långt valde Peter Torstensson att JO-anmäla sig själv. JO har nu svarat att de inte har något att anmärka på.
– Det beslutet ska jag banne mig rama in, säger Peter Torstensson.