2024-mål ska nås
med hjälp av ordningsvakter

Text: Per Hagström

11 juni 2019, 00:00

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Polisen blir allt mer beroende av ordningsvakter i det trygghetsskapande arbetet och vill utveckla samarbetet för att nå målen i strategi 2024.

Polisen blir allt mer beroende av ordningsvakter i det trygghetsskapande arbetet och vill utveckla samarbetet för att nå målen i strategi 2024.

Ordningsvakter som patrullerar gator och torg har blivit en vanlig syn i många svenska städer. Enligt Polismyndigheten senaste sammanställning finns det 525 så kallade LOV 3-områden i landet. LOV 3 syftar på 3 § i lagen om ordningsvakter – en regel som gör det möjligt för Polisen att förordna ordningsvakter för att patrullera bland annat köpcentrum, busstationer och bostadsområden.

Polistidningen har tagit del av ett utkast till en förstudie från Polisen som heter Hur Polismyndigheten tillsammans med 8 300 ordningsvakter ska göra hela Sverige tryggt och säkert. Där kan man läsa att “…lokalpolisområden blir allt mer beroende av sina ordningsvakter” och att utvecklingen mot fler synliga och mobila ordningsvakter i lokalsamhället “…ställer krav på översyn av ordningsvakternas uppdrag och förmåga”.

Förstudien har letts av Eva Fredriksson på Nationella operativa avdelningen.
– Att vara ute och patrullera på det här sättet är något annat än att bevaka en krogentré. Här måste ordningsvakterna hantera många fler frågor och situationer.
Är det inte bättre att de hanteras av poliser som har utbildning för det?
– De resurserna finns inte. Vi räcker inte till. Jag tror att vi är helt beroende av att samverka med ordningsvakter.
Hon poängterar att det redan finns sådana framgångsrika samarbeten runt om i landet, men det saknas en nationell inriktning för arbetet.

Därför kommer förstudien följas av ett projekt där olika arbetsgrupper ska ta fram förslag om hur ordningsvakter kan bidra till Polisens övergripande mål inför 2024.

Enligt ett utkast till projektdirektiv ska arbetsgrupperna bland annat utreda:

Vilken utbildning, utrustning och arbetsbeskrivning ordningsvakter bör ha i framtiden.
Om poliser och ordningsvakter kan samverka genom gemensamma utsättningar, utbildningar och samövningar.
Om tillräckliga initiala utredningsåtgärder vidtas när ordningsvakter är först på en brottsplats.
Om ordningsvakter bör ha tillgång till radio- och kommunikationssystemet Rakel.
Om polisens ledningscentraler och säkerhetsbranschens larmcentraler ska utöka sitt samarbete.
Om polisutbildningen bör innehålla information om ordningsvakters befogenheter och skyldigheter.
Om det finns risker för lojalitetskonflikter när ordningsvakter står under Polisens befäl, men är anställda av företag som i sin tur anlitas av restauranger och kommuner.
Hur ordningsvakter kan förstärka Polisen vid terrorangrepp.
Om representanter för bevakningsföretagen ska ingå i Polisens stabsorganisation.

Arbetsgrupperna ska redovisa sina förslag i september i år. Förslagen ska sedan gå på remiss innan Polismyndigheten fattar ett nationellt inriktningsbeslut, vilket enligt planen ska ske i december i år.