Det har blivit lättare att vara öppen som hbtq-person inom Polisen. Men arbetsgivaren borde göra mer. Det tycker både facket och en tidigare ordförande i den nedlagda Gaypolisföreningen.
Det har blivit lättare att vara öppen som hbtq-person inom Polisen. Men arbetsgivaren borde göra mer. Det tycker både facket och en tidigare ordförande i den nedlagda Gaypolisföreningen.
När Gaypolisföreningen började avvecklas för tre år sedan var förhoppningen att arbetsgivaren skulle ta ett större ansvar för hbtq-frågorna i Polismyndigheten. Men riktigt så har det inte blivit, tycker Riikka Ylijukuri, IGV-polis i Västerort och Gaypolisföreningens första ordförande.
– Nej, det är som att det finns ett filter uppifrån och ner, det måste bort. Man utbildar chefer, men inte oss på golvet. Det verkar vara svårt att få in hbtq-perspektivet i utbildningarna i dag, säger hon.
Det var en av sakerna som kom upp i ett panelsamtal under rubriken ”Att komma ut i en machoorganisation” som hölls under Prideveckan i Stockholm. Deltagare var, förutom Riikka Ylijukuri från Polisen, Jeanette Larsson som är före detta polis och numera föreläsare i bland annat mångfaldsfrågor, Mikael Wallentin Åström och skyttesoldaten Ida från Försvarsmakten.
Polisförbundet på Pride 2019
I år deltar fem förtroendevalda i Prideveckan i Stockholm som en del i en hbtq-utbildning. De lyssnar på seminarier och rör sig på festivalområdet för att prata med besökare och kunna svara på frågor. Två ledamöter från förbundsstyrelsen deltar också.
På lördag går Polisförbundet i Prideparaden tillsammans med Polismyndigheten.
De beskriver både Polisen och Försvarsmakten som arbetsplatser som fortfarande är ”väldigt mycket macho”. Men de menar också att det har skett stora förändringar de senaste åren och att hbtq-frågorna inte är lika laddade för de nya och yngre som kommer in i yrket.
– Ja, det börjar märkas nu. Och så verkar det vara enklare att komma ut om man är på en arbetsplats där det finns fler kvinnor. Det är svårare om det bara är män. Men det också skillnad på var i landet man jobbar. Det är fortfarande enklare att vara öppen i de stora städerna, särskilt i Stockholm, säger Riikka Ylijukuri.
Polisförbundets ombudsman Christina Bran Dannberg jobbar bland annat med mångfaldsfrågor. Hon tycker att facket och arbetsgivaren ska genomföra diskrimineringsutbildningar tillsammans.
– De som jobbar med de hbtq-frågor i myndigheten vill också det, men det verkar fastna någonstans i byråkratin. Jag ser inte att arbetsgivaren tar så mycket initiativ i de här frågorna.
