ANNONS;

ANNONS:

 
 


Polistidningen nummer 4 delas ut runt den 6 september. Nästa nummer kommer omkring 18 oktober. Om du inte fått tidningen, trots att du är medlem, kontakta Polisförbundets medlemsservice: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

Urholkningen av polisrollen måste stoppas

Lena Nitz, ordförande

 
 

 
 

Arkiv

Polisen önskar mer anonyma legg

Publicerad 2019-08-22

Foto: Per Hagström

Aktuellt Polismyndigheten vill att regeringen tar bort kravet på fullständigt namn och personnummer i polislegitimationen och andra tjänstekort hos myndigheter.
Bakgrunden är en oro för att anställda ska kartläggas av kriminella och utsättas för påtryckningar.

Förra året drog Polismyndigheten igång projektet Medarbetarskydd för att motverka hot och våld mot personalen. Enligt myndigheten har anställda hört av sig till projektet och berättat att de känner ett starkt obehag för att visa sitt tjänstekort med namn och personnummer när de ingriper mot kriminella. Det här på grund av rädsla för påverkansförsök och hämndaktioner.

Enligt myndigheten förekommer det också att tjänstekort blir fotograferade och att anställdas personliga uppgifter på så sätt hamnar i kriminellas händer. Myndigheten pekar på att personnummer kan användas för att få fram uppgifter om bland annat bostadsadress, taxering, civilstånd och betalningsanmärkningar.

Mot den bakgrunden har Polismyndigheten gjort en framställan till regeringen om en ändring i förordningen om tjänstekort. Ett önskemål är att regeringen ska slopa kravet på fullständigt namn och personnummer på det ordinarie tjänstekortet.

POLIS SKA KUNNA VISA LEGG

En polisman ska under tjänstgöring kunna legitimera sig med tjänstekort för polisman (polislegitimation), om inte särskilda skäl talar mot det. Det framgår av 11 § polisförordningen.

Justitieombudsmannen, JO, har uttalat att det i princip finns en skyldighet för en polisman att lämna identitetsuppgifter i samband med tjänsteutövning. Undantag kan göras om det finns särskilda omständigheter, till exempel risk för trakasserier.

Polismyndigheten medger att kravet på öppenhet i offentlig maktutövning talar emot en sådan förändring, eftersom det blir ”…svårare för den som blir föremål för en myndighetsåtgärd att identifiera tjänstemannen”. Samtidigt tycker myndigheten att det kan vara gott nog med ett kort där personnummer och fullständigt namn ersätts med exempelvis initialen i tilltalsnamnet och ett efternamn.

Den som känner sig felaktigt behandlad av en polis kan identifiera personen i efterhand genom att kontakta myndigheten och uppge kortnumret på det kort som visades upp, enligt myndigheten.

Polisförbundet å sin sida tycker att förslaget är för tamt. Det skulle inte göra kortet tillräckligt anonymt, enligt ombudsman Charlotte Nichols.
– Det förändrar inte så mycket om det står C. Nichols på mitt tjänstekort. Min identitet blir ändå röjd. Det behövs mer rejäla åtgärder.

Polisförbundet förespråkar en motsvarighet till det som brukar kallas särskilt tjänstekort, det vill säga ett kort där inte bara personnumret utan också hela namnet kan ersättas med ett tjänstgöringsnummer.

Men är det inte viktigt att allmänheten kan identifiera vilken polis som gör ett ingripande?
– Jo, och det kan de fortfarande göra genom att ringa polismyndigheten och kontrollera vem som har ett visst tjänstekortnummer eller tjänstgöringsnummer. Det tar ett par timmar extra, men det får det vara värt för att skapa en tryggare arbetsmiljö för våra medlemmar. Det är ett stort problem med otillåten påverkan mot poliser.

Regeringen har skickat Polismyndighetens framställan på remiss till ett antal myndigheter. Svaren ska vara inne senast 1 oktober.