”Den största anslagsökningen till Polisen i modern tid” slog finansminister Magdalena Andersson (S) fast under morgonens presskonferens, som hölls i samband med att budgetpropositionen för 2020 presenterades.
28,5 miljarder kronor kan jämföras med budgeten för 2019 som var på drygt 26,1 miljarder.
För 2021 beräknas regeringen anslå knappt 30,5 miljarder, vilket också överstiger vad Polismyndigheten anser sig behöva.
I budgetpropositionen står att ”satsningen på Polismyndigheten innebär att myndigheten till 2024 ska ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 personer jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Ambitionen är att upprätthålla fördelningen mellan civilanställda och poliser.”
Men för 2022 beräknas budgeten till 30,9. Det är cirka 1,6 miljarder mindre än vad Polismyndigheten vill ha. Polisförbundet anser inte att det är tillräckligt.
”Myndigheten ska växa med 10 000 fler polisanställda och verksamheten har stora utvecklingsbehov” skriver ordförande Lena Nitz i en kommentar på Polisförbundets hemsida. ”Det finns en investeringsskuld då verksamheten under lång tid inte har prioriterats” skriver hon också.
Rikspolischef Anders Thornberg säger till Polistidningen att han tycker att myndigheten har en bra dialog med regeringen.
– Det finns en medvetenhet om att det behövs långsiktiga och uthålliga satsningar på Polisen, säger han.
Rikspolischefen stressas inte av att budgeten för 2022 i budgetpropositionen hamnar 1,6 miljarder lägre än vad myndigheten själv anser sig behöva. Han är istället trygg i att alla partier tycks överens om att satsa på Polisen.
Betyder det att du tror att det beräkningen för 2022 kommer ändras?
– Ja. Jag har inte fått några andra signaler än att vi kommer att få de resurser vi behöver, säger Anders Thornberg.
Säkerhetspolisens anslag landar på 1,64 miljarder i budgeten. Det är en ökning med 63 miljoner från 2019.
Ekobrottsmyndigheten föreslås få 736 miljoner i budgeten för 2020. Anslaget för 2019 var drygt 693 miljarder.