Poliser vet ofta mycket om hur de reagerar på stress och är bra på att sätta ord på hur det känns.
– Det är en fördel när man drabbas av ett trauma som behöver bearbetas, säger Tommi Räihä på Kris- och traumacentrum i Stockholm.

Poliser vet ofta mycket om hur de reagerar på stress och är bra på att sätta ord på hur det känns.
– Det är en fördel när man drabbas av ett trauma som behöver bearbetas, säger Tommi Räihä på Kris- och traumacentrum i Stockholm.

Trauma betyder skada. Ett psykiskt trauma beror ofta på en chockartad upplevelse. Men enligt Tommi Räihä, legitimerad psykolog och psykoterapeut, tenderar vi att fokusera för mycket på uppenbart dramatiska händelser.
– Till exempel ett dödsfall som till synes är ett rutinärende för polisen, eller en längre tid med någon form av anspänning, kan också skapa en krisreaktion.

”Traumatiska minnen är många gånger inkapslade, man talar om frusna och fragmenterade minnen.”

Reaktionerna kan vara ångest, sömnsvårigheter, trötthet, koncentrationssvårigheter, irritation eller skuldkänslor. Gemensamt är att de skapar svårigheter att fungera i vardagen. Reaktionerna kan komma långt i efterhand.

Vad är det då man behöver hjälp med?
– Traumatiska minnen är många gånger inkapslade, man talar om frusna och fragmenterade minnen.
Dessa minnen kan vara svåra att bearbeta och processa som man gör med andra minnen.
I stället tenderar de att dyka upp i situationer som påminner om den som skapade minnet. Reaktionerna är ofta kroppsliga och obehagliga.
– Problemet är att man då kanske börjar undvika vissa situationer, isolerar sig. Det finns också en risk att man utvecklar en depression eller tar till exempelvis alkohol för att minska obehaget.

Hur ser behandlingen ut?
– Det finns flera metoder. Jag jobbar mycket psykoterapimetoden EMDR.

EMDR, eller Eye Movement Desentizitation and Reprocessing, är psykoterapimetod som blandar samtal och ögonrörelser. Den som behandlas får tänka på den svåra händelsen, samtidigt som denne med ögonen följer terapeutens fingrar samtidigt som de rör sig i sidled. Det hela sker i enlighet med ett särskilt protokoll. Tommi Räihä berättar att många upplever att laddningen och intensiteten i svåra minnesbilder minskar. Så småningom kan de tänka annorlunda och mer positivt om sig själva.

”Först handlar det om att sortera och formulera problemet. Sedan kan man behöva en fördjupad insats.”

De poliser som kommer till Tommi Räihä får först ett par samtal där det görs en bedömning.
– Först handlar det om att sortera och formulera problemet. Sedan kan man behöva en fördjupad insats.

Många gånger förväntas ju poliser tåla mer, kan man bli immun mot stress och traumatisering?
-Nej. Man kan bli tåligare om man har erfarenhet och kunskap om hur man själv reagerar när man utsätts, men det betyder inte att man är osårbar.

Enligt Tommi Räihä kan det tvärtom vara värt att vara lite vaksam på om man ständigt utsätts för extremt pressade situationer och jämför det med att vänja sig vid en hög ljudvolym.
– När du är på en konsert hör man inte att det är högt. Reaktionen kommer efteråt.

Är de här reaktionerna på ett trauma tecken på svaghet?
– Nej, det är sunt. Det är meningen att vi ska reagera, så det är normala reaktioner på onormala händelser. Poliser behöver vara reflekterande och troligtvis är du en bättre polis om du reagerar.

På vilket sätt är det skillnad att jobba med poliser jämfört med andra yrkesgrupper?
– En skillnad är just att de ofta är väl förberedda och dessutom har fördelen att kunna dela med sina kollegor. Att ha någon som kan lyssna och som faktiskt förstår är en viktig del av återhämtningen.

”Att kunna sätta ord på sin upplevelse tillsammans med någon som kan förstå är viktigt.”

En svårighet som särskiljer poliser från andra yrkesgrupper, påpekar han, är just att de möter väldigt mycket i jobbet som utgör en risk att drabbas av stress och trauma.

Inte sällan vill de poliser Polistidningen talat med och som varit med om jobbiga saker helst vara på jobbet. Hur ser du på det?
– Att kunna sätta ord på sin upplevelse tillsammans med någon som kan förstå är viktigt. Modern krisforskning lyfter fram att det sociala stödet är det viktigaste.

Däremot understryker Tommi Räihä att man behöver återhämtning, eftersom man fungerar lite sämre i sin vardag när man befinner sig i kris. Då är det extra viktigt med en organisatoriskt trygg arbetsplats, menar han. Till exempel efter Polisens omorganisation så märkte Tommi Räihä att många refererade till den som något som skapade osäkerhet. Det kan försvåra återhämtning.

Eftersom reaktionerna kan komma långt i efterhand kan det kanske vara lätt att missa. Hur kan man underlätta på arbetsplatsen tror du?
– I de flesta fall bearbetar vi och tar oss igenom kriser utan professionell hjälp, men det är viktigt att man som chef gör någon form av regelbundna avstämningar. Det kan vara svårt för den drabbade i det akuta skedet att avgöra att den behöver hjälp. Fråga även när det gått en tid, även om den drabbade först tackat nej.