”Jag läser aldrig en bok, för vi är rekommenderade att undvika allt onödigt pappersarbete”. Detta låter den engelske dramatikern Joe Orton en polis säga. Som lätt inses är det en ironisk replik.
Hur har vi det med läsandet? Faktum är att hur intressanta kontakter vi än har, är det svårt att överträffa sådana som vi möter i litteraturen, det må vara i memoarer, biografier eller för den delen i skönlitteraturen. All heder åt idrotten och fritidshuset och liknande på ledig tid men läsning vidgar vyerna. Och vi har makt över boken, för vi kan avbryta läsningen, avstå från den helt, läsa på dagen eller natten, säger en forskare.
Några axplock: Ronny Ambjörnsson, professor, har skrivit Mansmyter. Aha, feminism, säger någon. Nej, inte så, för han studerar kända mansfigurer i bok och film. För så där 100 år sedan kom Edgar Rice Burroughs Tarzan-figur. Författaren kopplar ihop detta med idrottsrörelsen och tidiga 1900-talsidéer. Ambjörnsson hittar Ian Flemings James Bond, MI6- agenten, förvisso en mansmyt, expert på det mesta och som arbetar först mot Sovjet och sedan mot internationell brottslighet riktad mot stater. Men livet är hårt, för i Åskbollen får James se sig inlagd på en tork, Shrublands, med grönsakssoppa, maskrosté och reningsgymnastik. En Bram Stoker uppfann Dracula, vampyren, som far från Transsylvanien i Rumänien till London. Men dr Abraham van Helsing är vampyrkännare och bekämpar monstergreven, en mansmyt.
Stephensons Doktor Jekyll och mr Hyde spelar på den galne vetenskaparen, som experimenterar med droger på sig själv. Lika illa är det i myten om monstret som dr Victor Frankenstein tar fram. I båda fallen kan vi associera till Lombroso, dr Freud och professor Charcot i Paris, apropå besatthet.
Myten Sherlock Holmes av Conan Doyle kan man inte glömma, hjälten som skrev boken om hur man skiljer 140 sorters pip-, cigarr- och cigarettaska från varandra. Vidare har vi myten Don Juan som ju dyker upp igen 1953 (Casino Royal) som James B.
Vid läsning kan vi associera: Bibeln säger att ingen kan uthärda att se Guds ansikte. Samma tanke ligger bakom förbudet att avbilda Profetens ansikte inom islam. Många har någon gång läst Fantomen: ”Den som skådar hans ansikte skall dö en fasansfull död, säger man i djungeln”. Jo, här har tecknaren Leo Gross hämtat ett skräckvapen åt sin maskerade hjälte, lånat från sin judiska religion!
En artikelsamling av Linda Skugge, i dag 45, berättar hur man kan bli, om inte mördare så i alla fall dråpare. Jo man blir mor och kommer med sin barnvagn på ett övergångsställe och möter en bilist som inte stannar! Sådant kan få en hygglig kvinna till gärningsperson, säger Linda.
Läs lite Donald Trump! Du får lära dig hur man avskedar någon. ”Du har gjort ett dåligt jobb men det är inte ditt fel utan mitt. – För det var jag som anställde dig!”
Memoarer och biografier ger kunskap. Carl Perssons, den förste rpc:n som aldrig köpte en aktie för pappan levde på 30-talet. Tony Blairs memoarer och Henrik Berggrens bok om Olof Palme och vi har om Göran Persson för den samhällsintresserade.
Fyra rekommendationer! Varför inte Nobelpristagaren Albert Camus ”Pesten”? Den utspelas i Oran i Algeriet. Men fundera på vad svensk lagstiftning i samma läge skulle kunna tillåta av restriktioner. Arundhati Roy ”Små tingens gud” tar oss till Indien och iakttagelser om en helt annan kultur. Fransmannen och succéförfattaren Michel Houllebecqs Underkastelsen om ett muslimskt scenario i Paris är en bestseller värd lästiden. ”Helt vanliga män” av Christopher Browning med underrubriken Polisbataljon 101 från Hamburg ger eftertanke om missbruk av polisbegreppet. Du har ”palatsen för folket”, de numera sedan hundra år gratis biblioteken, i dag en självklarhet. Och hela tiden kommer nytt.
Läsning vidgar vyerna och ger så småningom meningsfullt pensionärsliv Tänk på överdödligheten det första pensionärsåret! Falstaff, fakir (Axel Wallengren) skrev för drygt 100 år sedan ”Mycket läsa gör dig klok, därför läs varenda bok”. Nå, vi kan nöja oss med varannan!
Leif Brink
Högskolelektor
PHS 1970-2008
