Ordningsvaktsyrket har förändrats på senare år. Fortfarande jobbar många ordningsvakter på avgränsade områden som krogar eller sportarenor. Men en växande grupp patrullerar hela stadskärnor och bostadsområden, likt äldre tiders kvarterspoliser.
Det är Polismyndigheten som ansvarar för utbildningen av ordningsvakter. En arbetsgrupp inom myndigheten ser just nu över upplägget, och har kommit fram till att grundutbildningen på 80 timmar inte räcker för vakter som patrullerar. Det berättar Eva Fredriksson, som arbetar på Nationella operativa avdelningen, och leder översynen.
Eva Fredriksson, Polismyndigheten
– Vi har tittat på vilken förmåga ordningsvakter behöver ha och sett att de som patrullerar ofta möter ungdomsgäng och ibland är först på plats vid skjutningar och sprängningar. Det är ett annat uppdrag än att till exempel jobba vid en krogentré. Därför arbetar vi med ett förslag om en fortsättningsutbildning för patrullerande ordningsvakter.
Hur lång skulle en sådan vara?
– Det kan handla om två till tre veckor skulle jag säga. Men inget är bestämt i detta. Allt beror på vilken förmåga ordningsvakter ska ha, vad de behöver lära sig och öva på under utbildningen.
Vad ska utbildningen innehålla?
– Det är en pågående diskussion, men till exempel konfliktreducerande arbetssätt, hur man arbetar med ungdomar eller agerar vid särskilda händelser. Utbildningen ska stämma överens med den som polisen får, så att vi talar samma språk.
Vissa känner en oro över att ordningsvakter tar över polisens uppgifter. Vad säger du om det?
– Det är absolut inte tanken, utan meningen är att ordningsvakter och poliser ska komplettera varandra. Vi har olika yrken men kan göra mycket tillsammans.
På Polisförbundet ser man inte lika positivt på utvecklingen. Ombudsman Göran Malmborg påminner om att lagen om ordningsvakter var tänkt som en tillfällig lösning när den infördes på 1980-talet.
Göran Malmborg
Foto: Johan Svanestrand
– Ordningsvakterna var en resurs som inte längre skulle behövas när polisen återigen var tillräckligt bemannad.
Undantagsbestämmelsen, som gör det möjligt att låta ordningsvakter patrullera på offentliga platser, har använts flitigt på senare år. I dag finns över 500 sådana så kallade LOV 3-områden runt om i landet. De kan omfatta till exempel en tågstation, ett bostadsområde eller en hel stadskärna.
– Staten har abdikerat på dessa platser. Men jag tror inte att medborgarna är intresserade av att man säljer ut deras rättssäkerhet till kommersiella bolag där verksamhetsidén är att vara vinstdrivande, säger Göran Malmborg.
I brist på poliser kanske de hellre ser ordningsvakter än inget alls?
– Det är en kortsiktig lösning. Staten borde fokusera på att frigöra polisiära resurser och arbeta för en statushöjning av polisyrket så att man kan behålla och rekrytera poliser.
Frågan om utbildning för ordningsvakter ingår i ett större projekt inom Polismyndigheten som handlar om att fördjupa samarbetet mellan polis och ordningsvakter. Projektet ska mynna ut i ett nationellt inriktningsbeslut, som enligt planen ska tas i december i år.
patrullerande ordningsvakter
Cirka 55 av landets kommuner har så kallade LOV 3-områden där mobila ordningsvakter patrullerar inom ett visst geografiskt område. I vissa fall handlar det om hela stadskärnor som bevakas.
