Vinnare från väst

Publicerad 2019-09-06

Västkustens Blåljus,Hanna Arnell och Madeleine Kihlagård,var sugna på revansch i årets upplaga av polis-SM i multisport. Foto: Emma Eneström

Aktuellt Över stock och sten och bokstavligen in i dimman gick kampen, när Västkustens Blåljus ville återta polismästerskapstiteln i multisport.

Det syremättat gröna landskapet är svept i slöjor och smyckas av små pärlor i den höga luftfuktigheten. Det är tyst. Ingenting i Sälfjällets omgivningar skvallrar om den frenetiska aktivitet som snart ska ta över. I en liten stuga strax bortom Högfjällshotellet sticker någon ut huvudet och vinkar.

Hanna Arnell och Madeleine Kihlagård gör sig redo för polis-SM i multisport. Mästerskapet avgörs inom ramen för loppet Aim challenge och starten går om drygt en timme.
– Jag vaknade klockan fem och trodde inte jag skulle kunna somna om. Jag drömde att cyklarna blev stulna, berättar Madeleine Kihlagård.

Till vardags är hon hundförare i Halland, men i dag är hon multisportare, sugen på revansch. Förra året missade de förstaplatsen.
– Men det var inte med många poäng och vi var faktiskt inte friska.

”Vi ville markera att vi är ett polislag.”

Cyklarna finns kvar. Tur är väl det, för dagens lopp har fokus på cykling.
– Lite för mycket kan jag tycka.
Så säger Hanna Arnell, som tävlat en del multisport och uppskattar när det finns sträckor för till exempel inlines eller paddling.
Tillsammans har tjejerna vunnit ett par polismästerskap. Förra året tävlade de med namnet Supermammorna. Vid registreringen valde de dock att förvandlas till ”Västkustens Blåljus”.
– Vi ville markera att vi är ett polislag.

Samtliga polisanställda som deltog i Aim Blau Foto:Emma Eneström

Att identifiera polisdeltagarna, nio lag av 255, är som att hitta en nål i en höstack. Några minuter före start samlas alla polislag för ett gruppfoto och filmsnutt under ledning av arrangören, polisstudenten Lisa. På plats finns även Team Aina, Anna Stenholm och Elin Thorin. De jobbar i Mora och har fördelen av att ha jobbat i Sälen båda två. Det var de som knep förstaplatsen förra året.
– Då känner de ju verkligen omgivningarna, konstaterar Hanna Arnell fundersamt.

De åtråvärda kartorna är upphängda på ett snöre över startområdet. I grässlänten intill väntar cyklarna. En från varje lag gör sig redo att rycka en karta på startskottet. Det blir en rejäl huggsexa, följt av antiklimax. De flesta kutar till cyklarna för att sedan bli stående där med näsan i geografin.
Vissa kastar sig dock  i stället mot liften upp på fjället.
– Så gör de planeringen där. Och det gäller att komma dit innan det blir kö, säger Hanna Arnell.
Hon och Madeleine Kihlagård väljer att åka nedåt dalen istället. Dimman är fortfarande för tät för fjället, tycker de.

”Vi kände oss så starka då när de andra kom alldeles flåsiga. Vi bara – oj vad vackert det är.”

De flesta kontroller ligger aningen svårtillgängligt. Att klättra upp i en liftstolpe eller balansera ut på en sten i ett vattenfall tillåter oftast bara en utövare i taget. Men deltagarna är oväntat lugna, trots att de sekunden innan kanske nästan har sprängt sig för att komma fram.

Nere i Sälenbyn ligger en av kontrollerna ute i älven. Ett fåtal kanoter erbjuds. Någon undrar om det inte går att ordna fler från intilliggande uthyrningen, men ingen klagar. Tjejerna i Västkustens Blåljus berättar senare att de har åkt i motsatt riktning mot de flesta andra. Vid toppen av Sälenbacken, den ökända som inleder Vasaloppet, möter de en ström av medtagna medtävlande på väg upp. Själva kom de upp från ett annat håll och hade redan cyklat en stund på myrarna och njutit av vyerna på Vasaloppets högsta punkt.
– Vi kände oss så starka då när de andra kom alldeles flåsiga. Vi bara – oj vad vackert det är.

Under tiden väntar Polistidningen vid Völsjön. Kontrollen ligger kanske 150 meter ut i vattnet dit man behöver låna en så kallad sup-bräda för att ta sig.
– Man får ju simma om man vill, säger funktionären på plats.
Han avslöjar att de två som gjort det lika gärna kunde ha väntat ut kön.

”Det är bara en som har ramlat i. Precis när han kom fram.”

Plötsligt, som ketchupen, dyker några av polislagen upp. Tobias Holmberg från piketen tar sig tid att avge lägesrapport, med munnen full av kladdig energibar, medan kollegan Johan Holm manövrerar ut mot kontrollen stående. Inte många vågar sig på den balansakten efter timmar av cykling.
– Det känns bra. Förra året så här dags var jag helt slut, men vi känner oss starka, säger Tobias Holmberg.

I samma veva dyker också Team Aina upp. Anna Stenholm ger sig inte tiden att försöka komma på brädan torrskodd. Hon plumsar ner i det lårhöga vattnet med cykelskor och allt och häver sig upp.
– Det är bara en som har ramlat i. Precis när han kom fram, säger funktionären.
Anna blir inte en av dem utan får styrsel på brädan och snart upp farten mot poängen som guppar där ute. Under tiden har lagkamraten Elin Thorin fokus på kartan med nya poäng i sikte.

Klockan kvart i fyra, 15 minuter kvar, skiner solen på skidbackarna i Lindvallen och sikten är klar. Vissa missar ändå målet och cyklar förbi innan de droppar in. De flesta håller sig ute så länge det går. Målet är placerat i motlut, vilket resulterar i många målgångar av minde fartfyllt snitt. Det skrattas och halkas. En kille välter med framhjulet mot linjen.

Team Aina, Elin Thorin och Anna Stenholm hemmahörande i Dalarna, tog hem segern 2018. Foto: Emma Eneström

Polislagen börjar dyka upp först under de allra sista minuterna. Team Aina bjuder svettiga och leende till en high five när de köar sig genom målet. Bland de allra sista klämmer våra Blåljus från Väst in under målbågen. Hanna Arnell föreslog sent i loppet en tur upp på fjället för en sista dyrbar kontroll. Men då drog Madeleine i bromsen. Det visar sig ha varit ett lyckokast.
– Vi hade aldrig hunnit.

”Men jag håller koll på när vi måste äta och dricka för att hålla oss igång.”

De förklarar att Hanna, som är gammal orienterare, annars har total bestämmanderätt vad gäller riktning och taktik.
– Men jag håller koll på när vi måste äta och dricka för att hålla oss igång, säger Madeleine.
Under en tävling som pågår i sex timmar är det inte en uppgift att förakta. Att gå tom kan kosta på prestationen.
– Det är lätt hänt att det går 45 minuter utan att man fyller på och då är det svårt att hämta upp.

Liksom starten är målgången i den här tävlingen något av ett antiklimax. Vem som är först saknar helt betydelse och det kommer dröja flera timmar innan poängen är uträknad och man vet vem som vunnit.

Även om det var kö till brädorna var det bara två som försökt sig på att simma enligt funtionären på plats. Johan Holm i Stockholmspiketen var en av få som vågade sig på att stå upp. I cykelskor. Foto: Emma Eneström

Först när den milda kvällssolen sjunkit ner och klockan hunnit bli tio är det dags för prisutdelningen. Deltagarna har duschat och vilat och pirret går att ta på. De leriga och svettiga är förvandlade. Hanna och Madeleine, som var lite trumpna inför att behöva ta sig från stugan så sent, ser nästan ut att vara redo att starta igen. Nog har de räknat sina poäng, men de vet inte vad de andra har.

Precis lika punktligt som det var sagt drar det hela igång med en rusig film från dagen äventyr. Sedan är det äntligen dags och polisernas resultat kommer först. Mixedparet Team JC, Johan Sundelin och Christine Hedelin, var ensamma i sin klass och kammade hem 136 poäng.   Vinnare i herrklassen är Piketen Stockholm, som därmed försvarar sin mästartitel. Och slutligen, som vinnare med drygt 19 poängs marginal mot Team Aina, femma i tävlingen totalt, får Västkustens Blåljus kliva fram och ta emot en buff, en polismedalj och publikens jubel. Om duon kommer synas på just den här tävlingen igen är lite oklart, men de har inte gjort sitt sista lopp.
– Nej, vi ska absolut tävla ihop igen!

Svårtillgängliga eller avlägsna kontroller ger högre poäng än de som är mer lättplockade. Foto: Emma Eneström

Kommer man för sent blir man diskad

Multisport en uthållighetsidrott med tonvikt på orientering, mountainbike, paddling och löpning i olika miljöer och distanser.

Traditionell multisport utförs på angivna och snitslade sträckor. Aim Challenge är en variant av som kallas adventure racing.  Tävlingen hade i år sammanlagt 255 startande lag och pågår i sex timmar. Vid starten får varje lag en karta där 60 kontroller, värda olika antal poäng, är utmärkta. Sedan är det upp till lagen att bestämma vilka de ska ta. De är utspridda med ibland flera mil och ett och annat fjälls avstånd och det är omöjligt att hinna med alla. När tiden är ute måste man vara i mål. De första tio minuterna efter sluttiden blir det poängavdrag. Kommer man in senare än efter sex timmar och tio minuter diskvalificeras laget.

Konceptet är skapat av polisstudenten Lisa som arrangerar loppet, som även finns i Norge, för 11 gången. Samtidigt gör hon aspiranten i Falkenberg, där Hanna Arnell också jobbar som FU-ledare. Aim Blau har funnits sedan 2017 och är polis-SM sedan 2018. Polis-SM i multisport har funnits, av och till, sedan början av 2000-talet och tidigare ofta arrangerats internt.