ANNONS:

ANNONS:

 

Det här är förstasidan på Polistidningen nummer 5. Den delas ut i oktober till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, kontakta Polisförbundet: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Skatteverket meddelar att de just nu inte prioriterar att skicka ut Polistidningen till medlemmar med skyddade personuppgifter. Tidningen skickas ut i mån av tid, pga corona.

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

”Därför ska vi bli mer aktiva inom kriminalpolitiken”

Lena Nitz, ordförande

 
 
 

 
 

Arkiv

Damberg: Hårdare tag får alltid stöd

Publicerad 2019-12-05

Inrikesminister Mikael Damberg. Foto: Emma Eneström.

Aktuellt Det är mest polisen som pratar om förebyggande insatser. Det säger en del om debattklimatet, tycker inrikesminister Mikael Damberg (S).
– Det finns knappt ett skärpt straff som jag kan komma på som jag inte får stöd för.

Ta inga bilder när jag gäspar, vädjar inrikesministern när han sjunker ned i en fåtölj på sitt tjänsterum i Stockholms regeringskvarter. Arbetsdagen började i tv:s morgonsoffor och sedan har det bara rullat på. Nyss blev han intervjuad av ett italienskt tv-team om Sverigebilden: Är det sant att svenskarna uppmanas att bli kannibaler för att rädda klimatet? Den typen av frågor.
– Det var det mest surrealistiska under den här dagen, konstaterar Mikael Damberg.

Ministerns kontor är inte särskilt pampigt utan skulle kunna tillhöra vilken avdelningschef som helst på valfri statlig myndighet. Ljust parkettgolv, vita väggar och ergonomiska kontorsmöbler. På skrivbordet, som är upphissat i ståläge, syns en mugg med AIK fotbolls gulsvarta emblem. I bokhyllan står en annan med Socialdemokraternas logga. I övrigt är det inte mycket som skvallrar om vem som jobbar här.

Som inrikesminister är Mikael Damberg ansvarig för allmän ordning och säkerhet, vilket omfattar bland annat polisen. Samtidigt pågår en våg av sprängningar och skjutningar i svenska städer. Han är kort sagt under stark press att agera. Visserligen har regeringen lagt förslag som ska underlätta för polisen och ge tuffare påföljder för gängkriminella. Men det finns alltid någon politisk motståndare eller offentlig tyckare som är beredd att bjuda över på området hårdare tag.
– Det finns knappt ett skärpt straff som jag kan komma på som jag inte får stöd för. Men man får inte lika många klick om man säger att vi måste jobba med socialtjänsten och det förebyggande arbetet.
När han träffar poliser är det andra tongångar, upplever han.
– Just nu är det polisen som pratar mest om de förebyggande insatserna, så har det inte alltid varit. Det säger en del om debattklimatet.

Men ni har ju själva hakat på trenden med straffskärpningar, till exempel i ert 34-punktsprogram mot gängbrottslighet. Hur kommer det sig?
– Ja, många av punkterna i programmet handlar om skärpta straff och nya verktyg till polisen. Och jag menar att det behövs, så jag ifrågasätter inte det. Men det andra behövs också.

Vad säger du då till poliser som tycker att de bara släcker bränder och aldrig hinner jobba brottsförebyggande?
– När det sker allvarlig brottslighet måste polisen åka dit. Jag förstår att de har fått prioritera bort saker eftersom de har varit för få. Men när polisen växer kommer jag att vara väldigt tydlig och kräva att myndigheten redovisar hur många områdespoliser det har blivit och om de är fredade i sitt arbete.

Men tillväxten tar tid. Vad kan göras här och nu för att frigöra polisiära resurser?
– En del av 34-punktsprogrammet är att vi ska titta över ordningsvakterna, deras befogenheter och ansvar. Jag har särskilt pekat ut frågan om ordningsvakter kan göra en del när det gäller berusade eller psykiskt sjuka personer.

Vad kan de göra där menar du?
– När de tar hand om en berusad människa, att de kan föra den personen hela vägen dit den ska. Eller att köra psykiskt sjuka till sjukvården.

Moderaterna vill att staten anställer ordningsvakter för att avlasta polisen. Varför vill inte ni det?
– Jag är mycket tveksam till den idén av två skäl. För det första tycker jag att det är helt orealistiskt att tro att man kan anställa två tusen personer nästa år. Titta på Stockholms stads bekymmer att få ihop de där hundra ordningsvakterna de ville ha. Det andra är att jag tror att det finns en enorm risk med att lyfta in ordningsvakter rakt in i Polismyndigheten, eftersom det skulle innebära en press nedåt på löner och villkor för poliser.

Varför skulle det göra det?
– Vi riskerar att få ett b-gäng av lite enklare poliser som kan göra lite av varje. Och varför skulle man inte över tid ta in fler sådana i stället för de dyra poliserna. Då har man två lönekategorier som står mot varandra. Jag vill att polisyrket ska vara attraktivt så att vi klarar av att rekrytera fler.

Men att ge ökade befogenheter till privatanställda ordningsvakter. Kan inte det vara ett problem?
– Jo, man måste fundera på vilka befogenheter som är lämpliga att ge. När det gäller transportfrågan kan det vara möjligt, men de som vill använda ordningsvakter i farliga situationer tror jag tänker fel, för det är poliser som är bäst utbildade för det.

För ett par år sedan genomfördes en reform som innebar att Kriminalvården kunde ta över en del av Polismyndighetens transporter av frihetsberövade. Men i höstas kom ett nytt lagförslag från regeringen som många tolkade som att ansvaret skulle flyttas tillbaka. Enligt förslaget ska polisen avgöra ”om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet” att en transport överlämnas till Kriminalvården.
Mikael Damberg kallar frågan för en surdeg, men han hyser visst hopp om att de båda myndigheterna ska kunna lösa knutarna.
– Jag träffade rikspolischefen bara för några dagar sedan och han sa att just nu pågår det ändå positiva diskussioner.
Mikael Damberg tycker att Kriminalvården behöver ta ett större ansvar för transporterna i större städer där myndigheten redan är etablerad.
– Men i vissa delar av Sverige, där Kriminalvården nästan inte finns i dag, så blir det inte klokt att bygga upp en parallell infrastruktur där folk sitter och spelar patiens i väntan på att göra en körning.

Så om myndigheterna kommer överens behöver ni inte gå vidare med lagförslaget?
– Jo, det behöver vi kanske ändå göra eftersom Polismyndigheten, med den tolkning de har gjort, har hävdat att de inte kan göra några transporter alls. Nu överdriver jag kanske lite, men vi måste klargöra det här.