Från februari kommer det vara tillräckligt att det på tjänstekort för offentliganställda står första bokstaven i tilltalsnamnet, och efternamnet. Beslutet som varit på gång och Polistidningen tidigare skrivit om, har tagits efter att Polismyndigheten efterfrågat detta. Ändringarna innebär också att ”polis­an­ställda som inte är polismän, även om de inte deltar i brottsbekämpande verksamhet”, kan få så kallade särskilda tjänstekort, alltså tjänstekort där namn ersätts med ett tjänstgöringsnummer, uppger justitiedepartementet.

Inte tillräckligt, tycker Polisförbundet.

– Det var inte riktigt det vi önskade med denna författningsändring. Förändringen skyddar överhuvudtaget inte de som borde skyddas, det vill säga poliser i yttre tjänst som i huvudsak är de som exponeras för grov organiserad brottslighet. Vi vill se särskilda tjänstekort för alla poliser i yttre tjänst, säger Charlotte Nichols, ombudsman på Polisförbundet.

Facket menar att det räcker att polisen har ett ovanligt efternamn för att hen ska kunna kartläggas, allt från bostadsadress till civilstånd, och utsättas för påtryckningar. Det finns ingen konflikt mellan polisers anonymitet och att kunna identifiera en polis. Man kommer kunna göra det via ett för den polisen specifikt nummer.

– Det handlar inte om att skydda poliser från den granskning vi som ägare av våldsmonopolet ska ha, utan om att skydda dem från de som inte har goda avsikter. En medborgare ska fortfarande kunna få reda på vilken polis som vederbörande varit i kontakt med genom att kontakta myndigheten. Det kanske kommer ta lite längre tid, men står i proportion till ändamålet.

I dagsläget har runt 450 poliser särskilt tjänstekort, uppger Polismyndigheten.