Sverige är ett kyligt land. I rikets norra delar är det inte ovanligt med utomhustemperaturer som kryper ner mot 30 minusgrader vintertid. Vad gäller egentligen när det kommer till jobb i kyla?
– Det är väldigt lite reglerat. Det finns inga fasta gränsvärden för vilka temperaturer man får jobba i, vare sig utomhus eller inomhus, säger Gunnar Åhlander som är sakkunnig på Arbetsmiljöverket.
Däremot har arbetsgivaren ansvar för att utforma arbetsplatser utomhus så att arbetstagare så långt som möjligt skyddas mot väder och vind. I typiska utomhusyrken, som inom byggbranschen, kan regler för vad som gäller vid olika väderförhållanden skrivas in i avtal.
– Men vissa yrkesgrupper, som elledningsarbetare och poliser, måste jobba ute även under väldigt svåra förhållanden. Det går inte att skjuta upp arbetet. Fördelen är att det ofta är fysiskt krävande jobb. Så länge du orkar jobba fysiskt så är du också bättre skyddad mot kall temperatur, säger Gunnar Åhlander.
Det är upp till arbetsgivaren att göra en riskbedömning, ha beredskap och vidta de åtgärder som krävs. Vid utomhusarbete i kyla är pauser inomhus i värme och möjlighet att dricka varmt naturliga åtgärder, enligt Gunnar Åhlander.
– Det är en sådan sak vi skulle titta på om vi gjorde en inspektion.
För att kunna ta pauser i värme krävs dock att det finns tillräckligt med kollegor att byta av med, vilket inte alltid är fallet, konstaterar Mikael Eksholm som är regionalt samordnande huvudskyddsombud i polisregion Nord. Vid vissa arbetsuppgifter fungerar det heller inte att gå iväg och ta värmepauser.
– Om du däremot ska bevaka en avspärrning så kan du ju absolut gå in och värma dig i en bil ibland. Men då ska bilarna klara att hålla värmen, och de fungerar sämre i kyligt väder. Särskilt här uppe där det blir riktigt kallt.
Arbetsgivaren tillhandahåller bra kläder för att klara kylan, tycker Mikael Eksholm. Den stora utmaningen är växlingen mellan kallt utomhusväder och varm inomhusmiljö.
– Eftersom du ska klä dig lager på lager kan du inte ta av dig så mycket när du går in i polishuset eller bilen, och då blir du varm och svettig. Sedan är du svettig när du går ut igen, och blir lättare kall. Det är nästan omöjligt att få till det.
Att jobba utomhus en längre stund och bli nerkyld påverkar arbetsförmågan, enligt Mikael Eksholm. Allmäntillståndet och koncentrationen påverkas, krafterna börjar sina. Även om det inte går så långt som hypotermi så tar det en stund att komma tillbaka till normal prestationsförmåga. Under optimala förhållanden finns det möjlighet att komma in i värmen, byta kalla och blöta kläder mot torra och dricka något varmt. Då kan man vara på banan igen efter någon halvtimme. Men det är inte alltid den möjligheten finns.
Kyla är en utmaning i hela landet, på ett eller annat sätt. Därför borde utbildning om hur den bäst hanteras vara en del av arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete, anser Mikael Eksholm.
– Det finns bra köldutbildningar som jag skulle önska att alla poliser fick när de började. Hur ska du äta, dricka, agera vid en nedkylning? Inte bara för att vi kan drabbas, utan också för våra kunders skull. Om du hittar någon i en snödriva på fredagskvällen eller drar upp någon ur älven – hur hjälper du dem på bästa sätt?
Det är viktigt att vara medveten om riskerna med kallt väder, menar Mikael Eksholm.
– Man ska ha respekt för kylan. Det går faktiskt att ta på sig mössan i stället för båtmössan.
tänk på
Klä dig i lager på lager. När du är inne, ta av dig så mycket du kan så att du inte blir svettigare än nödvändigt.
Använd kläder som transporterar bort fukt. Undvik bomull närmast kroppen.
Försök att ha ett klädombyte med dig. Blir du blöt ska du kunna byta till torra kläder.
Håll koll på kollegan och lär er känna igen signaler på köldskador och nedkylning. Påminn varandra om att hålla värmen, exempelvis genom att dricka varmt.
Undvik att hålla i metall när det är kallt ute. Metall leder snabbt bort värme från kroppen.
Blir du nedkyld påverkas ditt allmäntillstånd. Det kan ta en stund att återhämta sig, vilket är bra att känna till. Är ni tillräckligt många och det finns möjlighet att gå in och värma sig, turas om att göra det.
Råd från Mikael Eksholm, samordnande huvudskyddsombud i region Nord.
Upptäck köldskador i tid
Vid en köldskada blir huden först kall och vit. Du kan känna en stickande smärta i området. Sedan försvinner känseln snabbt, vilket gör skadan lätt att missa. Fingrar, tår, näsa, kinder och öron drabbas oftast. Håll koll efter vita fläckar på huden. Värm upp skadan så snabbt som möjligt men låt själva uppvärmningen ske långsamt, hud mot hud. Gnugga inte.
En kroppsdel som drabbas av köldskada blir känsligare för kyla efteråt.
Se upp för hypotermi
Kraftig nedkylning med en kroppstemperatur under 35 grader kallas hypotermi och kan vara farligt. Symptomen kan dyka upp redan vid 36 grader och är bland annat ökad kissnödighet, trötthet, hunger, illamående, dåligt humör och förvirring.
Energiförbrukningen ökar rejält när kroppen blir kall, därför är energirik mat och dryck viktigt.