Polismyndighetens styrning signalerar att produktion prioriteras framför kvalitet. Det riskerar att främja så kallad pinnjakt, skriver Polismyndighetens internrevision i en rapport. Revisionen är också kritisk till de mått som polisen använder för att mäta kvaliteten i utredningarna. Måtten speglar inte verksamheten och analysen beskrivs som ”outvecklad och av låg kvalitet”.
Man ifrågasätter också att Polismyndigheten betraktar brottsofferperspektivet som överordnat andra intressen i utredningsverksamheten. Det här eftersom lagstiftningen genomsyras av krav på objektivitet och rättssäkerhet för alla parter i en utredning, bland annat den brottsmisstänkta.
Internrevisionen slår också ner på kulturen inom utredningsverksamheten. Den är ”konservativ när det gäller att anamma nya arbetsmetoder”. Det har bidragit till att Polisens nationella utredningsmetodik, PNU, inte har införts fullt ut trots att det har gått 14 år sedan den beslutades. Internrevisionen menar att det här måste åtgärdas för att säkerställa att den kommande resursförstärkningen om 10 000 nya medarbetare inte bara fyller luckor i en verksamhet som trampar vidare i gamla fotspår.
Internrevisionen konstaterar att stora delar av utredningsverksamheten har lagts ut på lokalpolisområdena och Polisens kontaktcenter, PKC. Samtidigt saknar en stor andel av medarbetarna där en bakgrund i utredningsverksamheten. Revisionen vänder sig också mot att medarbetare på PKC kallas operatörer när de i praktiken arbetar som utredare. Deras uppgift att ta upp anmälningar är trots allt första steget i utredningsprocessen. Benämningen operatör marginaliserar deras roll, anser revisionen. Ett annat problem sägs vara att PKC har svårt att rekrytera spetskompetens och att många av förundersökningsledarna där är oerfarna.
Internrevisionens granskning genomfördes redan 2018, men först den 21 januari i år fattade Anders Thornberg beslut med anledning av kritiken. I beslutet lämnar han flera av rekommendationerna utan åtgärd. Det gäller bland internrevisionens rekommendation om att myndigheten ska ta fram en kravspecifikation när det gäller brottsutredares kompetens och en metod för att följa upp deras kompetensutveckling. Däremot vill rikspolischefen se en översyn av styrdokumenten för att säkerställa att kraven på rättssäkerhet följs i utredningarna.
Håkan Wall är enhetschef på Noa (Nationella operativa avdelningen) med nationellt ansvar för utredningsverksamheten. Han påpekar att granskningen är gammal och menar att en del av rekommendationerna redan är omhändertagna av myndigheten. Han delar inte heller internrevisionens bild i alla delar. Det gäller bland annat kritiken om att PNU inte används i tillräcklig omfattning.
– Det får stå för internrevisionen. I huvudsak är det omhändertaget. Det är tydligt i våra styrande dokument att PNU ska tillämpas i all brottsutredande verksamhet.
Men sker det i praktiken?
– Det måste man ut till varje enskild utredare eller förundersökningsledare för att ta reda på. Men jag har inte på fötter för att säga det skulle råda några stora brister.
