Polisers syn på att arbeta med hot-spots, elchockvapen som tillgång eller belastning och lokalt polisarbete i glesbygd, är teman för några av de examensuppsatser som presenteras i samband med examinationen.
– Ämnena är verkligen hämtade från myllan, säger Mikael Söderström, universitetslektor med ansvar för slutmomentet på utbildningen.
60 högskolepoäng
- Polisiärt arbete i praktiken 30p
- Polisarbete i socialt utsatta områden 7,5p
- Vetenskaplig metod i polisiärt arbete 7,5p
- Kandidatexamen i polisiärt arbete 15p
Kandidatutbildningen finns, i nuläget, bara vid Umeå universitet, på distans.
Kurserna som ingår i kandidatprogrammet läses i halvfart på distans. Samtidigt fortsätter poliserna att jobba. Den första kursen, Polisiärt arbete i praktiken, introducerades höstterminen 2018. ”Eftersom politikerna inte har gått vidare med att göra polisutbildningen till en kandidatutbildning så gör vi det i stället” sade en av de ansvariga lärarna, Jonas Hansson, till Polistidningen då.
Umeå universitet har sedan dess byggt på med sammanlagt 60 högskolepoäng. Tillsammans med de 120 poäng grundutbildningen validerats till utgör det en kandidatexamen. Det har tidigare inte varit möjligt inom ramen för polisutbildningen.
Mikael Söderström
I vissa fall har studenterna kunnat tillgodoräkna sig andra kurser, som vetenskaplig metod, från andra institutioner. Det är 14 studenter som presenterar sina uppsatser nu, men några har kurser kvar.
– Det är ett otroligt motiverat gäng, säger Mikael Söderström.
Caroline som jobbar på ingripandeverksamheten i Umeå är en av dem som går i mål med examen. Sista terminen läste hon två av kurserna parallellt, vilket blev tufft i kombination med treskift.
– Men jag har en förstående sambo. Och upplägget har varit jättebra, säger hon.
Caroline tycker att fler borde ta tillfället i akt och plugga, speciellt kursen i polisiärt arbete i socialt utsatta områden.
– Det har fördjupat min förståelse både för polisorganisationen och samhället och varför vi jobbar som vi gör.
På sikt hoppas Umeå universitet kunna bygga på ytterligare, så masterexamen och forskning inom polisiärt arbete ska bli möjligt på den egna institutionen. Caroline berättar att hon, på sitt sjunde år i tjänst, har hunnit med att jobba både i Stockholm, i glesbygdsmiljö och i småstad och att utbildningen har gjort henne medveten om värdet i erfarenheterna.
– Samlat i kåren finns så mycket kunskap. Det här är väl ett första steg i rätt riktning för ett evidensbaserat polisarbete, säger hon.
Däremot vet inte Caroline om det kommer bli aktuellt för henne att plugga vidare. Ekonomiska och tidsmässiga aspekter spelar in.
– Förhoppningen är ju också att arbetsgivaren uppmärksammar och tar tillvara den här ökade kunskapen.
Jill Eriksson, områdespolis i Göteborg City, anmälde sig till den första kursen, hösten 2018.
– Efter att ha läst om att den skulle komma i Polistidningen.
Jill Eriksson, områdespolis i Göteborg City
Hon har jobbat deltid under studietiden och tycker att det har fungerat bra. Anledningen till att Jill Eriksson valt att studera beror främst på att hon vill förkovra sig. Hon har tidigare läst sociologi och vill gärna fortsätta plugga.
Jill Eriksson hyser inga förhoppningar om att högskolepoängen ska avspeglas i lönekuvertet. Kanske kan det komma till användning om hon skulle vilja göra karriär inom polisen framöver, menar hon. Under våren kommer hon att fortsätta på universitetet med religion, men hade det funnits en fortsättning på den här utbildningen hade hon gärna gått.
– Jag kan absolut tänka mig att forska, säger hon.
